Landstingen har fått en strålande start på sitt ekonomiska engagemang i läkemedelshanteringen. Enligt avtalet med staten ska landstingen få ut 40 procent av mellanskillnaden mellan 12,66 miljarder kronor och de faktiska kostnaderna för läkemedel under 1997.
Eftersom statens kostnader i år troligen kommer att hamna omkring 2,5 miljarder kronor lägre än 12,66 miljarder kronor blir landstingens andel 1 miljard kronor. Pengarna delas ut i förhållande till antalet medborgare i vart och ett av landstingen.
Under de nio första månaderna i år var statens kostnader för läkemedel 7,2 miljarder kronor. Det är 16 procent lägre än fjolårets notering 8,6 miljarder kronor. Det framgår av nya uppgifter från Riksförsäkringsverket.
Kostnadsminskning växer
Men kostnadsminskningen kan förväntas växa kraftigt under framför allt november och december eftersom hamstringen dessa månader 1996 ledde till kraftigt ökad försäljning, och ökade kostnader för staten.
Statens läkemedelskostnad var i september 977 miljoner kronor, en minskning med 1 procent jämfört med samma månad 1996.
Besparing kan bli
2,5 miljarder
? Om man antar att statens kostnad blir en miljard i månaden under de resterande månaderna skulle årets slutsumma hamna på 10,2 miljarder kronor. Förra året stannade statens kostnad på 12,8 miljarder kronor, säger Tor-Olov Mellgren, Riksförsäkringsverket.
Något som kan öka statens kostnader är att allt fler människor når gränsen där högkostnadsskyddet slår till och staten får stå för hela läkemedelskostnaden. Men å andra sidan går snart ett stort antal frikort, som blev följden av hamstringsinköpen, ut varefter dessa personer får börja betala en stor andel själva enligt det nya systemet, vilket minskar statens kostnad.
Ett syfte med reformen var att patienterna skulle betala mer själva för sina läkemedel. Även detta har uppnåtts. Under årets första åtta månader betalade patienterna 2,6 miljarder kronor, vilket var 30 procent mer än under samma period 1996.