Läkemedelskostnaderna ökar med cirka 10 procent per år och tar en allt större del av sjukvårdsbudgeten ? i dag nära 30 procent. Om ett år kanske 35 procent, om två år 40 procent? Och hur ser det ut om 10 år?
För att om möjligt hejda denna utveckling arbetar läkemedelskommittéerna med läkemedelslistor och rekommenderade preparat. Trots detta ökar kostnaderna ständigt för nya dyra läkemedel som ej rekommenderas. Vi har dessutom ett förmånssystem som starkt uppmuntrar till hamstring av läkemedel. Ett utmärkt förslag från den Edhagska utredningen om att lägga på en mindre expeditionsavgift klubbades ned av socialministern innan bläcket ens hunnit torka.
Enbart i Skåne spenderar industrin cirka 500 miljoner kronor årligen på marknadsföringsaktiviteter. Man ges tillträde till vårdcentraler och kliniker för säljmöten och agerar smörgåsnissar medan braskande OH-bilder och bildspel poppar fram ur datorn. Läkare med ena foten i industrivärlden fungerar också som agenter och skriver i brev och interkollegiala frågespalter till förskrivarna om nya preparats förträfflighet. För inte så länge sedan såg vi ett flagrant exempel på detta när man även hade använt Göteborgs universitets logo i brevhuvudet. Industrin fyller dessutom sjukvårdens väntrum med informativa broschyrer så att patienterna kan be doktorn om just det senaste i medicinväg.
När det gäller förskrivarnas utbildning betalar landstingen snällt kostnader för förlorad arbetsprestation och ledighet med lön, utan att ställa krav på fortbildningen. Övriga kostnader ?bjuder? industrin på.
Men det finns även andra anledningar till att läkemedelskostnaderna kan drivas i höjden. Ett exempel på sådana är register som räknar insättning av olika läkemedel till hjärtpatienter som en hög kvalitetsfaktor, oavsett hur patienten mår. Om en sjukvårdsenhet inte förskriver en viss procentandel av vissa läkemedel får den dåligt betyg. Gardera med kryss så höjer du kvaliteten!
Varje dag kommer patienter till akutmottagningarna med symtom förorsakade av felanvändning av läkemedel. Kasserade läkemedel till ett värde av cirka 4-500 000 kronor lämnas dagligen till apoteken bara i Skåne, motsvarande mer än 100 miljoner kronor per år. Hur mycket spolas dessutom ut i avloppet?
Den förskrivande läkaren har oftast ingen kontroll på patientens totala läkemedelsförbrukning på grund av att många går till olika doktorer för att få hjälp. Lagen förbjuder oss att få den information vi behöver, till exempel vilka receptbelagda läkemedel patienten har tagit ut, hur mycket och när samt vem som förskrivet dem. Det är av integritetsskäl sekretessbelagt ? vem bryr sig om säkerheten för patienten?
Om vi skall ha minsta chans att åstadkomma ett trendbrott avseende de stigande läkemedelskostnaderna måste vi snarast ta nya och kraftfulla initiativ:
? Återta informations- och utbildningsansvaret från industrin. Gör väntrummen till vårdens egen arena.
? Agera så att vi snarast får läkemedelsprofil på alla patienter. Detta är grundförutsättningen för kvalité i och kontroll av läkemedelsförskrivningen.
? Vi behöver ett bra förskrivarstöd och datajournaler kopplade till läkemedelsrekommendationer.
? Synliggör läkemedelskostnaden med en tydlig budgetering på varje enhet. Förskrivarna måste lära sig att välja mellan läkemedel och andra kostnader. Vi skriver fortfarande ut coxiber, ACE-hämmare, kalciumflödeshämmare, betablockerare, dyra trombocytaggregationshämmare och statiner i situationer när det är klart visat att de inte tillför något mervärde för patienten, snarare tvärtom.
? Se till att vi får generisk förskrivning ? enklare och mer adekvat än generiskt utbyte.
? Ställ krav på doktorerna att skriva ut provförpackningar!
Hur mycket mer pengar skall slösas bort innan någon vågar fatta beslut?