Fram till i höst har sjukhusen kunnat välja mellan att driva sjukhusapoteken i egen regi eller anlita Apoteket AB.
Alla har de senaste decennierna valt Apoteket.
Men från den första september måste sjukhusen välja om de ska sköta försörjningen med läkemedel själva eller lägga ut delar eller hela verksamheten av den på andra företag. All verksamhet som sjukhusen inte vill driva i egen regi ska man begära in anbud på. Eftersom Apoteket fram tills nu skött all läkemedelsförsörjning har landstingen drabbats av förvirring. De närmaste åren kommer dock det mesta att tuffa på som vanligt.Flera landsting, till exempel Stockholm, Västernorrland och Blekinge, som redan till det här årsskiftet kunde ha genomfört förändringar har istället valt att förlänga sina avtal med Apoteket innan den nya lagen trädde i kraft.
? Eftersom vi bara haft en part att diskutera med tidigare, behöver vi som är ett litet landsting lära oss vilka krav vi ska ställa, vare sig vi väljer att driva det själva eller handla upp det, säger Gunilla Skog på Blekinge landstingets planeringsenhet.
Och Stockholms läns landsting förhandlade före semestern fram ett avtal med Apoteket som gäller till och med 2010.
? Men det är ett mycket slimmat avtal som renodlat gäller försörjningstjänsten av läkemedel, säger Gunilla Thörnvall Bergendahl, samordnare för läkemedel på hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning i Stockholm.
Den nya lagen har inneburit att landsting, såväl stora som små, nu på allvar fått anledning att fundera över hur läkemedelsförsörjningen idag fungerar inom slutenvården och hur man vill ha den i framtiden, menar Magnus Thyberg på Sveriges Kommuner och landsting, SKL.
? Det är väldigt många frågor som vi tidigare inte tvingats ställa oss, eftersom Apoteket tagit hand om det.
De nya bestämmelserna tydliggör att landstingen nu själva måste ta ansvar för läkemedelsförsörjningen inom slutenvården. Något man tidigare mer eller mindre lagt i Apotekets knä. Idag upphandlar landstingen läkemedlen från företagen och Apoteket beställer hem och ansvarar för vård?enheternas läkemedelsförråd. Och det är i det här ledet, distributionsledet, som lagändringen egentligen har störst betydelse.
Sjukhusen kan framöver välja att själva både beställa hem och distribuera ut vissa varor utan någon omväg, som Björn Johansson, apotekare i Hallands landsting, beskriver det.
? Röntgenkontrast skulle till exempel kunna gå direkt från fabriken till röntgenavdelningen, utan att behöva landa hos någon grossist eller på ett sjukhusapotek.
Och Magnus Thyberg spår att det tydligare ansvaret för sjukvårdshuvudmännen kommer att innebära nya och olika försörjningssystem till olika patientgrupper. Det finns många tekniska lösningar, inte minst internationellt.
? Det har öppnat för en diskussion som kommer att synas ända ut till patienterna och inte stanna vid läkemedelsförrådet på avdelningen.
? För en del patientgrupper fungerar det kanske bäst om de får läkemedlen hemskickade, till exempel dialysvätskor, helst direkt från företaget, utan att passera vare sig sjukhusapotek eller avdelningar.
Att landstingen behöver egen anställd farmacevtisk personal står nu också klart för landsting som ännu inte har det.
På senare år har flera landsting egna farmacevter på strategiska platser där det är olämpligt att ha en konkurrensutsatt leverantör, det vill säga Apoteket, som ger råden. De landstingsanställda farmacevterna har mer än fördubblats mellan 2005 och 2007, även om det i antal handlar om små siffror, från 17 till 34 personer, enligt en enkät gjord av Sveriges Farmacevtförbund. Men de kommer att bli fler spår Christer Borg på Sveriges Farmacevtförbund.