Avtalet mellan landstingen och staten är nu klart. För 1999 lämnar staten 13,6 miljarder kronor i ersättning för kostnader för läkemedelsförmånen. Dessutom ska staten ersätta landstingen för kostnader för medicintekniska produkter med 69 miljoner kronor.
Jämfört med förra årets utfall på 13,4 miljarder kronor innebär årets avtal endast en ökning av läkemedelsbudgeten med 200 miljoner kronor. Men i och med förändringarna av högkostnadsskyddet räknar staten med en besparing av läkemedelskostnaderna på 800 miljoner kronor, något som skulle skapa ett totalt utrymme på upp till en miljard kronor. Men det är frågan om det räcker. Om trenden från första kvartalet håller i sig kommer ökningen av samhällets läkemedelskostnader troligen att bli högre än en miljard.
Förra året översteg samhällets läkemedelskostnader budgeten med 700 miljoner. Av dessa fick landstingen stå för 50 miljoner medan staten fick ta resten. I år delar staten och landstingen ett eventuellt underskott så att staten står för 80 procent och landstingen för 20 procent, dock högst 100 miljoner. Landstingens ansvar för ett eventuellt underskott ökar ytterligare år 2000 till 150 miljoner.
Ny modell
Årets avtal kan vara det sista av nuvarande ersättningsmodell. Enligt principöverenskommelsen från 1996 skall en ny modell för statens ersättning till landstingen utformas under år 2000. Avsikten är att det ska vara en behovsrelaterad fördelning och inte som nu en ersättning som baseras på förra årets kostnad. Landstingen och staten är överens om att gå mot en mer behovsrelaterad fördelning redan för år 2000.
? I avtalet står att vi ska ha ett gemensamt ansvar för kostnadsutvecklingen. Då är det också viktigt att landstingen får instrument för att påverka läkemedelskostnaderna, säger Marianne Boivie på Landstingsförbundet. Vi måste ha bättre instrument annars kan vi inte ha kostnadsansvaret.