Hur ska vi kunna få en lika god nationell helhetsbild av läkemedlen i sjukvården som vi har när det gäller receptläkemedlen? Det är en fråga som ett antal utredningar har grubblat på genom åren. Även för närvarande är den föremål för två statliga utredningar.
Samtidigt publicerar nu också Socialstyrelsen en ny rapport om saken. Myndigheten vill göra det enklare för vården att rapportera in läkemedelsbehandlingar till patientregistret.
Dålig överblick av läkemedlen i sjukvården
Läkemedel som patienter får när de är på sjukhus eller andra vårdinrättningar kallas rekvisitionsläkemedel. I dagsläget är Socialstyrelsens patientregister den enda nationella källa där det går att samla in uppgifter om rekvisitionsläkemedel på individnivå.
Patientregistret omfattar både slutenvård och specialiserad öppenvård och är ett av våra största nationella hälsodataregister. Med hjälp av det kan man göra olika statistiska uppföljningar av vården, följa hälsoutvecklingen och även forska.
Men när det gäller läkemedlen i sjukvården saknas det nästan helt och hållet information i patientregistret.
Projekt i Värmland inspirerar
År 2022 fanns det exempelvis registrerade uppgifter om använda läkemedel bara för i genomsnitt två procent av slutenvårdstillfällena i Sverige.
Då är dock Region Värmland undantagen eftersom ett specialprojekt i den regionen förbättrat vårdens läkemedelsrapportering avsevärt. Där registrerades samma år läkemedel vid omkring 90 procent av slutenvårdstillfällena. En värmländsk framgångsfaktor har varit att automatisera registreringen så mycket som möjligt för att spara tid och minska dubbelarbete.
Socialstyrelsens slutsats är att patientregistrets läkemedelsstatistik i dag inte går att använda för uppföljning eller forskning. Men att erfarenheterna från Värmland visar att det är fullt möjligt att öka vårdens rapportering och höja kvaliteten på statistiken.
Vill förenkla rapporteringen
Efter dialog med regioner föreslår Socialstyrelsen några förändringar av vårdens rapportering till patientregistret. En nyhet är att myndigheten vill ta bort bestämmelsen att endast kliniskt relevanta läkemedel ska registreras. Detta eftersom det har visat sig att det ofta är svårt för den som sköter inrapporteringen att i efterhand avgöra om ett läkemedel var kliniskt relevant eller ej.
Dessutom ska det bli möjligt att rapportera uppgifter om läkemedel utan att ange någon åtgärdskod, vilket ska förenkla ytterligare.
Fler utredningar pågår
Socialstyrelsen skickar ut förslaget till nya föreskrifter för inrapporteringen på remiss och planerar för att de nya reglerna ska kunna börja gälla 1 april nästa år.
Rapporten påpekar också att det pågår två andra utredningar om att förbättra den nationella statistiken om läkemedlen i sjukvården mer långsiktigt och genomgripande.
Därför har myndigheten begränsat sig till det som gäller patientregistret och till förslag om hur inrapporteringen “kan underlättas i närtid”.
Utreder nytt register
Den ena av de två andra utredningarna som har uppföljningen av rekvisitionsläkemedel på sitt bord är Sofia Wallströms utredning om att utveckla Nationella läkemedelslistan, NLL. Hon ska, som Läkemedelsvärlden rapporterat, redovisa sitt förslag 14 februari 2025.
Den andra utredningen som är aktuell är hälsodatautredningen som bland annat ska fundera över ett nytt särskilt register över rekvisitionsläkemedlen. Utredaren Ingela Alvefors ska redovisa sina förslag senast 30 juni i år.
Uppmanar beslutsfattare att avvakta
I en intervju i Läkartidningen uppmanar Mikael Hoffmann, chef för Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi (Nepi), beslutsfattare att vänta med att ta ställning till Socialstyrelsens förslag.
Mikael Hoffmann vill att de först ska se vad hälsodatautredningen har att komma med i sommar om ett eventuellt rekvisitionsläkemedelsregister.
– Jag tror inte att man kommer att satsa pengar och resurser på att göra två olika saker, eller tre olika saker. Jag tror att man kommer att landa i att göra en sak. Om man binder upp sig för en sak och sen inser att man borde ha gjort något annat är det olyckligt, säger han till Läkartidningen.
