Läkemedelsverket utreder vad en ransonering av Ozempic (semaglutid) och andra GLP-1-analoger (även kallade GLP-receptoragonister) skulle få för effekter. Det förklarar Veronica Arthurson, direktör vid Läkemedelsverket, i ett mejl till Läkemedelsvärlden.
“Vi har under en tid utrett vilka tänkbara effekter och konsekvenser en begränsning av utlämnande av GLP-receptoragonister på apotek skulle få i Sverige”, skriver hon.
Debatt efter Uppdrag granskning
SVT:s Uppdrag granskning har med sina reportage om “Jakten på Ozempic” satt ny fart på diskussionerna kring detta läkemedel. Trots att Ozempic enbart är godkänt och subventionerat för behandling vid diabetes typ 2 visar reportagen med all önskvärd tydlighet hur enkelt det är att få recept för att kunna gå ned i vikt.
Dessutom finns det uppenbarligen många nätläkare som lättvindigt skriver ut medicinen utan att ordentligt utreda patientens hälsotillstånd. Bulvanapotek som expedierar recepten sluter sedan cirkeln.
Samtidigt har den stora efterfrågan på överviktsbehandling lett till att det sedan länge råder stor brist i hela världen på semaglutid och flera andra GLP-1-analoger. Personer med diabetes typ 2 kan därför bli utan sina läkemedel.
Vädjar ännu en gång
Läkemedelsverket och tillverkaren Novo nordisk har, som Läkemedelsvärlden rapporterat, även tidigare uppmanat landets läkare att enbart skriva ut semaglutid på godkänd indikation. Alltså till vissa patienter med diabetes typ 2. Veronica Arthurson förklarar prioriteringen:
“Det går alltid att diskutera storleken av medicinska behov mellan olika patientgrupper men i de allra flesta fall är typ 2-diabetiker också överviktiga och därför gör vi bedömningen att dessa patienter har ett större behov av berörda läkemedel än personer med enbart övervikt utan samtidig diabetes.”
Uppdrag gransknings reportage har nu också fått Läkemedelsverket att återigen vädja till läkarkåren om att bara förskriva Ozempic till diabetespatienter.
Utreder ransonering av Ozempic
Men myndigheten börjar luta åt att det inte räcker med att bara vädja och uppmana.
“I och med att vår tidigare vädjan uppenbarligen inte haft tillräcklig effekt så ser vi ett stort behov av att både understryka tidigare kommunicerat budskap samt hitta effektiva styrmedel för att skapa förutsättningar för en mer behovsstyrd läkemedelsanvändning i en uttalad bristsituation”, skriver Veronica Arthurson i mejlet till Läkemedelsvärlden.
Ett sådant styrmedel kan vara att införa en regel om att apotek bara får expediera recept på de aktuella läkemedlen om de är förskrivna av en viss typ av specialistläkare. Så gjorde Läkemedelsverket för att motverka bristen på klorokinläkemedel under pandemin.
”Vi ser dock inte att detta vore en effektiv åtgärd i fallet med GLP-1-receptoragonister då så stora specialistläkargrupper förskriver läkemedel till patienter med typ 2-diabetes att en begränsning till dessa inte skulle få önskad effekt”, förklarar Veronica Arthurson.
Kan begränsa mängden
I stället tittar myndigheten närmare på ett annat styrmedel – att begränsa vilken mängd av vissa läkemedel som apotek får lämna ut till en patient.
”Generellt kan man säga att en sådan åtgärd skulle kunna motverka hamstringsbeteenden och viss oegentlig förskrivning (dvs förskrivning av stora mängder för t ex vidareförsäljning)”, konstaterar Veronica Arthurson.
Däremot skulle en sådan ransonering, enligt Läkemedelsverkets bedömning, inte hindra förskrivning för annat än diabetes typ 2. Läkare har fri förskrivningsrätt och får skriva ut läkemedel även off label (utanför godkänd indikation). Förskrivare som skriver ut Ozempic mot enbart övervikt gör därför inget fel, förutsatt att de inte också skriver att läkemedlet ska expedieras inom förmånssystemet.
Den norska modellen
I Norge har myndigheterna, som Läkemedelsvärlden rapporterat, infört en ransonering av Ozempic som är kopplad till läkemedelssubventionen. Detta genom att Norge tagit bort den generella subventionen av läkemedlet och bestämt att läkarna måste ansöka om subvention individuellt för varje patient.
Diabetespatienter som uppfyller kriterierna i indikationen för läkemedelsgodkännandet får subvention. Övriga inte. Och de norska apoteken får bara lämna ut Ozempic till patienter med subvention.
En sådan ransonering kan, skriver Veronica Arthurson, “tydligare styra användningen mot förskrivning på godkänd indikation”. Men Läkemedelsverket kan inte införa sådana regler utan det ligger på Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets bord.
Påverkar förskrivningsrätten
Än så länge har Läkemedelsverket inte kommit till något färdigt beslut om ransonering eller andra åtgärder. Veronica Arthurson menar också att det är viktigt att tänka sig för:
“Oavsett åtgärder så är det viktigt att analysera konsekvenserna, inte minst när den fria förskrivningsrätten tillfälligt kan påverkas”.
