? I allt väsentligt fortsätter vi att arbeta som tidigare, säger Ingemar Persson, chef för biverkningsenheten på Läkemedelsverket.
Visserligen har verket anpassat föreskrifterna till direktivet. Där står nu att den som bedriver verksamhet inom hälso- och sjukvården ska rapportera samtliga allvarliga och oförutsedda biverkningar samt sådana som verkar öka i frekvens till Läkemedelsverket.
Det står alltså inte att det enbart är receptförskrivare som ska rapportera. Men enligt Ingemar Persson har man inte för avsikt att ändra rutinerna. Man vill även i fortsättningen enbart ha rapporter från läkare.
Olika uppfattning
Men enligt verkets jurist på området, Gunnar Ekbom är det ?solklart? att även andra än receptförskrivare nu kan rapportera.
? De inte bara får utan de ska rapportera till oss. Det är en av nyheterna med direktivet. Att ha en annan syn, menar jag är föråldrat. Den tidigare författningen är upphävd, den kan vi inte längre hänvisa till.
Men säger han, det finns ett glapp mellan jurister och praktiker på Läkemedelverket i den här frågan.
Därför har inte heller yrkesgrupper som nu, enligt Gunnar Ekbom, har skyldighet att rapportera, fått någon information om detta.
? Nej, det har vi inte hört något om, säger till exempel Anna Hansson på Sveriges Farmacevtförbund.
PÅ WHO:s internationella centrum för läkemedelsbiverkningar i Uppsala, beklagar man att Läkemedelsverket inte utvidgar rapporteringssystemet.
Av de 65 länder som idag ingår i WHO:s biverkningscentrum accepterar 49 länder rapporter från till exempel farmacevter.
Ungefär fem procent av Sveriges läkare rapporterar någonsin en biverkan till myndigheten. Förra året lämnades det in cirka 2.800 rapporter. En siffra som varit konstant under flera år.
