Sverige visar framfötterna bland de europeiska läkemedelsmyndigheterna genom att erbjuda sig att ta ärenden, och Emea och företagen väljer gärna Sverige.
? Vi har ett förtroende, man vet att det går att lämna svåra uppdrag till oss och lita på att vi ska sköta dem kompetent, säger generaldirektör Gunnar Alvan.
Sverige är den mest anlitade rapportören i den centrala proceduren och har även hållit sig väl framme i den ömsesidiga proceduren. Därmed tillhör man toppen i Europa tillsammans med stora länder som Storbritannien, Tyskland och Frankrike.
För att hantera allt extra arbete har verket under 2002 ökat antalet anställda från 308 till 346. När Läkemedelsverket tar på sig ett ärende ingår det också att administrera alla framtida ändringar som har med ärendet att göra. Därmed kommer arbetsbelastningen att vara fortsatt hög i många år framåt. Dessutom ska man under året flytta in i större lokaler, vilket kommer kräva fler anställda för underhåll och skötsel. Gunnar Alvan ser ingen anledning att försöka ta på sig en ännu större del av ärendena.
? Det är frågan om vi vill det. Vi har ett uppdrag att vara i tätgruppen och det är vi. Vi har ett mättat system. Vi har andra uppgifter också, som utbytbarhet, vårt miljöuppdrag, generika och parallellimport.
Kulturella skillnader
Riksdagen har gett Läkemedelsverket i uppdrag att vara ledande för att kunna föra fram en svensk syn på läkemedelsfrågor. Med ökat anseende väger Sveriges röst tyngre.
? Jag tror att man kan hitta skillnader mellan länderna, om inte annat finns det olika värdering av vad som är viktiga problem, säger Gunnar Alvan.
? I Sverige har vi prioriterat kvinnors och barns hälsa och reproduktiv hälsa. Man kan också se tydliga kulturella skillnader i inställningen till kost, alkohol, tobak etcetera.
Sverige påverkar besluten genom sina ledamöter i de olika organen inom EU:s läkemedelsverk Emea. Den viktigaste gruppen är CPMP, som ger rekommendationer om läkemedel ska godkännas eller inte. Det finns även grupper som arbetar med biverkningar, säkerhet och särläkemedel.
Även om läkemedelsbesluten fattas gemensamt inom EU tror Gunnar Alvan att det även i framtiden kommer att finnas en myndighet i varje land.
? Men det är bra att det finns utrymme för olika ambitionsnivå. För oss är det naturligt att hålla sig framme, med högkvalitativ sjukvård, läkemedelsindustri och bra forskning.
Läkemedelsverket fick ett överskott på 22 miljoner kronor 2002, mot 25 miljoner året innan. Ärenden i den centrala proceduren drar ner siffran.
? Kompensationen är mindre än vår resursåtgång. Men i det längre perspektivet är det svårt att säga, när vi har hand om alla ändringar.
