Annons
Läkemedelsverket lanserar sin egen AI ”Regulus”
Nu sjösätter Läkemedelsverket sin egenutvecklade AI-tjänst som fått namnet Regulus. Bilden till vänster är AI-genererad av Läkemedelsvärlden. Längst upp till höger My Moberg, direktör för verksamhetsområde tillstånd på Läkemedelsverket. Längst ned till höger Gabriel Westman, enhetschef och vetenskaplig ledare för AI på myndigheten. Illustration: Läkemedelsvärlden Foto: Läkemedelsverket

Läkemedelsverket lanserar sin egen AI ”Regulus”

Som en av de första läkemedelsmyndigheterna i Europa sjösätter Läkemedelsverket nu sin egen AI, Regulus.

24 mar 2025, kl 12:00
0

Annons

Regulus är en lokalt utvecklad generativ AI-tjänst. Namnet Regulus står för regulatory universal support.

Generativ AI är en typ av artificiell intelligens som kan skapa nytt innehåll – som text, bild eller ljud – genom att analysera och lära sig från befintliga data.

Tanken med Läkemedelsverkets nya AI-tjänst Regulus är att den ska effektivisera myndighetens arbete med regulatoriska frågor.

– Vi bedömer att det finns en potential till effektivisering av myndighetens arbete med analys, bearbetning och upprättande av olika typer av dokument, säger My Moberg, direktör för verksamhetsområde Tillstånd vid Läkemedelsverket i ett pressmeddelande.

Myndigheten satsar på AI-kompetens

Som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat har Läkemedelsverket arbetat med att bygga upp sin AI-kompetens i flera år. 2021 startade verket ett eget AI-labb.

Myndigheten behöver bygga upp AI-kompetens av flera anledningar. Bland annat för att kunna utöva tillsyn över medicintekniska produkter som innehåller AI och granska kliniska studier där AI-verktyg används.

Samtidigt satsar Läkemedelsverket på att själva använda AI för att effektivisera sitt eget arbete.

Regulus en av de första i Europa

De AI-modeller Läkemedelsverket använder sedan tidigare är exempelvis AI Nordics, Kungliga biblioteket, Mistral AI, Google och Meta. Vid behov anpassar myndigheten AI-modellerna genom att mata dem med egna data att träna på.

Men nu tar myndigheten alltså ytterligare ett steg – att sätta i drift en egenutvecklad och lokal generativ AI-tjänst.

Enligt Läkemedelsverket är de en av de första läkemedelsmyndigheterna i Europa som utvecklat en egen lokal generativ AI.

Läkemedelsverket har utformat AI-tjänsten Regulus för att andra aktörer, exempelvis andra europeiska läkemedelsmyndigheter, också ska kunna ta den i bruk.

Regulus får hemlig information

Regulus är gjord för att göra textutkast baserat på inmatade dokument samt för att besvara regulatoriska frågor. Sammanfattning, översättning och jämförelse av dokument är typiska arbetsuppgifter för Regulus.

Läkemedelsmyndigheten poängterar säkerheten med deras nya egna AI-tjänst.

Eftersom Regulus är lokal, och inte kommunicerar med någon extern tjänsteleverantör, kan AI:n arbeta även med konfidentiella dokument. Exempel på sådana hemliga handlingar är ansökningar och utredningar.

Regulus ska ta fram utkast

Tanken är att Regulus tar fram utkast som medarbetarna sedan kvalitetssäkrar enligt myndighetens vanliga rutiner.

– Det kan handla om utkast till svenskspråkiga sammanfattningar om läkemedel utifrån omfattande utredningsrapporter på engelska, eller att matcha en biverkningsrapport mot den kända säkerhetsprofilen hos ett läkemedel, säger Gabriel Westman, enhetschef och vetenskaplig ledare för AI på Läkemedelsverket.

– Men som vid all användning av generativ AI så är det viktigt med systematisk hantering av risken att systemet ger felaktiga utdata, säger han.

Arbetar med AI på europanivå

Läkemedelsverket skriver också på sin hemsida att myndigheten haft en ledande roll i utvecklingen av europeiska läkemedelsverket EMA:s vägledning om AI.

The use of Artificial Intelligence (AI) in the medicinal product lifecycle vägleder hur aktörer kan tillämpa AI vid utveckling, tillverkning, användning och övervakning av läkemedel

Varför göra sin egen AI?

Generativ AI är en typ av artificiell intelligens som kan producera nytt innehåll, som text eller bilder, genom att lära sig från tidigare data.

En välkänd generativ AI-tjänst är ChatGPT från OpenAI som bland annat används för att skriva och förbättra texter, svara på frågor och generera idéer. En annan är Midjourney som skapar bilder utifrån text. En tredje AI det talas mycket om är nylanserade Sora, som också kommer från OpenAI, och gör videor utifrån textbeskrivningar.

Säkerheten är viktig när myndigheter och företag använder sig av AI. Ibland kan AI-system ge fel eller missvisande svar.

När AI:n hittar på helt egna och felaktiga saker och presenterar det som fakta brukar det kallas att AI:n ”hallucinerar”. Det är en risk med AI som gör att människor behöver kontrollera uppgifterna.

När det handlar om AI-system som är kopplade till externa molntjänster finns även risk för att känslig information läcker ut.

Fördelen med interna, lokala, AI-system är att man då behåller kontrollen över sina data. Med ett helt inneslutet lokalt system skyddas konfidentiell information. AI:n kan också anpassas efter vilka behov man har.

Källor: Läkemedelsverket, OpenAI, KTH om AI och informationssökning

Previous article ”Finns risk att melatonin används för lättvindigt”
Nästa artikel Investeringar i genterapi minskade under fjolåret