? I allt väsentligt fortsätter vi som tidigare, säger Ingemar Persson, chef för biverkningsenheten på Läkemedelsverket.
Även om Läkemedelsverket, sedan EU-direktiven trädde i kraft, ska ta emot och registrera biverkningsrapporter från sjukvårdspersonal, till exempel farmacevter, är det inte något man uppmuntrar.
? Vi har inte fått någon information om att farmacevter skulle ha den möjligheten, säger Anna Hansson på Sveriges Farmacevtförbund.
Det är något som Cecilia Biriell på WHO:s internationella centrum för läkemedelsbiverkningar, Uppsala Monitoring Centre i Uppsala, är kritisk emot.
? EU-direktiven gäller ju också i Sverige och jag förstår inte varför man inte är intresserad av att utvidga möjligheterna att få in rapporter.
? Att vi inte har för avsikt att utvidga gruppen av rapportörer innebär inte att vi inte vill förbättra systemet, säger Ingemar Persson.
Men förbättringen menar han bör göras inom det system man idag har för rapporteringen. Det viktiga är att göra läkarna uppmärksamma, så att de rapporterar allvarliga och tidigare okända biverkningar.
? Det har man försökt i många år nu utan det egentligen hänt något, konstaterar Cecilia Biriell.
Ungefär fem procent av Sveriges läkare rapporterar någonsin en biverkan till myndigheten. Förra året lämnades det in cirka 3 000 biverkningsrapporter. En siffra som varit ungefär densamma de sista tio åren.
