Läkemedelsverkets generaldirektör Björn Eriksson väckte nyligen förslaget att skriva in läkemedelskunskap i skolans läroplan. Han menade att det är riskabelt att unga använder allt mer läkemedel samtidigt som de har låg kunskap om läkemedel.
Undervisar i läkemedelskunskap
Läkemedelsvärlden bad kemiläraren Camilla Christensson på Katedralskolan i Lund att kommentera förslaget. Camilla är en lärare med stort intresse för läkemedel och för att utveckla den naturvetenskapliga undervisningen i skolan. Förutom kemilärare och lektor i naturvetenskaplig specialisering på gymnasiet är hon också forskarutbildad kemist. Hon har tidigare arbetat med läkemedelsutveckling inom läkemedelsföretaget Astrazeneca i sju år.
Camilla Christensson har även undervisat i kemididaktik på lärarhögskolan i Malmö, är aktiv i organisationen Vetenskap i skolan och har på uppdrag av Skolverket varit med och tagit fram material till lärare om bland annat läkemedelsundervisning i skolan.
Håller du med om att unga har låg kunskap om läkemedel?
– Ja, det stämmer ganska bra med den bild jag har. Jag brukar kolla lite vad elever på naturvetenskapsprogrammet kan just om läkemedel. Många kan inte mycket alls. Men de är ofta väldigt nyfikna och vill lära sig mer om allt ifrån läkemedelsutveckling till biverkningar, och framför allt om hur läkemedel fungerar.
Vad tycker du om förslaget att skriva in läkemedelskunskap i läroplanen?
– Jag är försiktigt positiv. Vill man att alla elever ska få med sig läkemedelskunskap så måste det uttryckligen skrivas in. I dag blir det upp till varje lärare i de relevanta ämnena att tolka om det ska ingå i exempelvis den undervisning om hälsa och livsstil som läroplanen tar upp.
– En förutsättning för att göra läkemedelsundervisning obligatorisk är att lärarna erbjuds undervisningsmaterial som de kan använda och också själva får utbildning om dessa frågor. Och kanske måste man ta bort något annat om man skriver in läkemedelskunskap i läroplanen, man kan inte bara lägga till. Jag kan dock inte bedöma vad man skulle ta bort i så fall.
Men är den här kunskapen verkligen så viktig för unga?
– Ja, jag tycker det är ett viktigt område just med tanke på att ungas användning av läkemedel enligt statistiken ökar. När samhället och ungas beteende förändras så behöver även läroplanen förändras.
Var i skolan kan den här undervisningen passa in?
– För att kunna lära sig hur läkemedel fungerar behöver man förstå en hel del om hur kroppen fungerar. Därför kanske man bör vänta med läkemedelsundervisning till högstadiet. Där skulle det kunna passa in i flera ämnen, till exempel biologi.
Hur går det till när du själv undervisar om läkemedel på gymnasiet?
– Vi är fyra lärare i biologi, kemi och fysik som brukar hålla en kurs i medicinsk orientering inom ämnet naturvetenskaplig specialisering. I kursen ingår fem lektioner där jag tar upp en mängd olika perspektiv på läkemedel. Vi diskuterar till exempel hur läkemedelsutveckling går till och vilka studier som behövs för att få reda på dosering och biverkningar. Vi tittar på läkemedelsförpackningar och bipacksedlar och pratar om allt ifrån vad som händer i kroppen till hur läkemedel kan påverka miljön.
– Examinationen är inget skriftligt prov utan sker i form av förberedda etiska diskussioner om komplexa frågor som till exempel om det är rätt med djurförsök eller att företag får ta patent och tjäna pengar på människors sjukdomar. Det är en jättekul kurs att ha med 60-80 mycket engagerade elever varje gång.