Under 2021 förväntas kostnaden för läkemedel inom förmånerna öka med runt tre procent, vilket är en lägre kostnadsutveckling än de tre åren dessförinnan. Då var ökningen omkring åtta till nio procent årligen. Det skriver Socialstyrelsen i en uppdaterad prognos för läkemedelsförsäljningen i Sverige 2021 till 2024. Myndigheten beräknar dock att avmattningen är tillfällig.
Läkemedelskostnaderna bedöms öka 2022
Sedan 2003 har Socialstyrelsen i uppdrag att analysera läkemedelsförsäljningen i Sverige. I uppdraget ingår också att redovisa en bedömning av kostnadsutvecklingen för läkemedelsförmånerna och rekvisitions- och smittskyddsläkemedel.
I sin uppdaterade version av prognosen för läkemedelsförsäljningen i Sverige 2021-2024, som först publicerades i april i år, skriver Socialstyrelsen att covid-19-pandemin har påverkat läkemedelsförsäljningen den senaste tiden. Det är också fortfarande osäkert vilka effekter pandemin kommer att ha på framtida försäljning.
Enligt prognosen förväntas läkemedel och handelsvaror inom förmånerna öka från 29,4 miljarder kronor 2020 till 30,2 miljarder kronor 2021, 32,3 miljarder 2022 och 33,9 miljarder kronor 2023. Det innebär att ökningen för 2021 ligger på tre procent, jämfört med runt åtta till nio procent årligen för de tre åren dessförinnan. Den dämpade kostnadsutvecklingen beräknas dock vara tillfällig och Socialstyrelsen bedömer att kostnaderna kommer att öka med omkring sju procent under 2022.
Även kostnaderna för smittskyddsläkemedel mot hepatit C och hiv har justerats jämfört med aprilprognosen. Enligt Socialstyrelsen förväntas hepatit C-läkemedel sjunka från 605 miljoner kronor 2020 till 572 miljoner kronor 2021. Den kommer sedan att ligga på ungefär samma nivå under resten av prognosperioden. För hiv-läkemedel förväntas kostnaden sjunka från 609 miljoner kronor 2020 till 598 miljoner kronor 2021 och sedan successivt minska till runt 574 miljoner kronor 2023.
Vissa osäkerheter
Socialstyrelsen påpekar att det finns många faktorer som kan påverka de framtida kostnaderna. Prognosen bygger på antaganden om hur många patienter som kommer att behandlas och hur stor kostnaden är per patient. Eftersom dessa antaganden är osäkra kan läkemedelskostnaderna för 2021 till 2024 antingen bli högre eller lägre än vad myndigheten förutspår. En av de faktorer som bedöms som en hög osäkerhet är utvecklingen av pandemin. Denna bedömning gjorde Socialstyrelsen även i sin prognos i april 2020 som Läkemedelsvärlden då rapporterade om.
Socialstyrelsen prognos baseras på information och försäljningsdata fram till och med det tredje kvartalet 2021. I den här uppdateringen har prognosen för det andra och tredje kvartalet 2021 ersätts med verkliga utfall.
