Från 2013 till 2019 ökade svenska företag sina investeringar i forskning och utveckling, FoU, från 86 till 123 miljarder kronor. Det visar en ny rapport från Vetenskapsrådet om företagens roll i det svenska forskningssystemet.
”Förstärker bilden”
Rapporten visar också att forskningsdelen av FoU-satsningarna ökar mer än utvecklingsarbetet. Forskningens andel av industrins FoU växte från 14 till 25 procent under 2013-2019 och allra mest ökade satsningen på grundforskning.
I kronor räknat ökade företagens finansiering av grundforskning från 1,6 till 7,5 miljarder kronor under den analyserade perioden.
Som en jämförelse delade Vetenskapsrådet år 2019 ut 6,6 miljarder till forskning.
– Att företagen är en viktig del av forskningssystemet var inte oväntat. Men vår analys förstärker bilden av hur viktig roll näringslivet spelar både som finansiär och utförare, säger Magnus Lagerholm, analytiker vid Vetenskapsrådet och en av rapportens författare.
Läkemedelsbranschen satsar
När det gäller läkemedelsindustrins FoU har de minskade satsningarna på företagsfinansierade läkemedelsprövningar fått mycket uppmärksamhet. Den statliga utredaren Peter Asplund presenterade nyligen en rad utredningsförslag för att komma åt det problemet.
Men samtidigt som läkemedelsindustrin genomför färre läkemedelsprövningar i Sverige, satsar branschen allt mer på grundforskning, på egen hand och i samarbete med akademin. Detta visar den nya rapporten från Vetenskapsrådet.
Synliggör samverkan
För att synliggöra samverkan mellan akademiska forskare och företag har författarna undersökt olika branschers medverkan i vetenskapliga publiceringar av forskningsstudier.
Flest vetenskapliga publiceringar gör läkemedelssektorn, informations- och kommunikationsteknikföretag samt transportindustrin. Inom dessa sektorer finns också flera så kallade kluster, nätverk där företag och lärosäten samverkar.
Några exempel från läkemedelssektorn är klustren kring Karolinska institutet, Sahlgrenska universitetssjukhuset och Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Rapporten är den första från Vetenskapsrådet där man kopplar data från vetenskapliga publikationsdatabaser med näringslivsbranscher. Den bygger på statistik från bland annat Statistiska centralbyrån och OECD (Organisation for economic co-operation and development).
Dags för öronmärkta pengar?
Författarna har även gjort intervjuer med nyckelrepresentanter för några stora FoU-satsande företag. Ett av dessa är läkemedelsföretaget Astrazeneca, vars forskningspolitiskt Europaansvariga Anna Sandström medverkar i rapporten.
Hon tycker att det skulle behövas mer statliga medel som är öronmärkta för forskning i samverkan.
– Sverige är ett litet, exportberoende, land. Stärkta incitament för samverkansforskning skulle bana väg för fler innovationer som möter globala samhällsutmaningar och bidrar till svensk ekonomi. Enbart läkemedel står för mer än 7 procent av svensk varuexport, varav vi på Astra Zeneca står för över 6 procent, och vi är frågande inför varför det inte finns ett långsiktigt nationellt program för forskning i samverkan inom life science, säger hon till tidningen Curie.
Data i Vetenskapsrådets rapport sträcker sig fram till 2019. Därefter har företagens investeringar fortsatt att öka. År 2021 satsade de 131 miljarder i egen forskning och utveckling, enligt siffror från Svenskt näringsliv.
Den 27 april arrangerar Svenskt näringsliv och Vetenskapsrådet ett frukostmöte om den nya rapporten och slutsatserna i den.
