Läkemedelsförsörjningen i Sverige fungerar, men för vissa läkemedel är läget ansträngt. Det skriver Läkemedelsverket i sin nya lägesbild över tillgången till läkemedel.
Sådana uppdaterade lägesbilder presenterar myndigheten, som Läkemedelsvärlden tidigare berättat, numer en gång per kvartal. Den innehåller bland annat en bedömning av den aktuella påverkansgraden på svensk läkemedelsförsörjning. Bedömningen görs enligt samma skala som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, använder i sina bedömningar.
Läkemedelsförsörjningen befinner sig för närvarande på gul nivå, vilket betyder måttlig påverkan, enligt den nya lägesbilden. Det är ett steg över grön nivå som innebär ingen påverkan. Över gul nivå finns ytterligare tre nivåer med stigande påverkan upp till kritisk påverkan.
Läkemedelsförsörjningen har luckor
Cirka 93 procent av de godkända läkemedel som marknadsförs i Sverige finns för närvarande tillgängliga, rapporterar myndigheten. Vid majoriteten av de restsituationer som uppstod under årets första kvartal fanns det alternativa läkemedel.
Men några läkemedelsbrister ställer till med stora problem. Under det första kvartalet var det särskilt svårt att lösa bristen på vissa antibiotika, ADHD-läkemedel och östrogenläkemedel mot klimakteriebesvär.
Brist på cancerläkemedlen fluorouracil och epirubicin har krävt extra insatser från Läkemedelsverket och andra aktörer. Samma sak gäller pankreasenzym och läkemedel mot järnbrist.
Det finns även en långvarig och svårlöst brist på livräddande läkemedel mot paracetamolförgiftning och på blodproppförebyggande och propplösande läkemedel.
Samma höga bristnivå som i fjol
Enligt den uppdaterade statistiken över restsituationer blev 3 260 läkemedelsförpackningar restanmälda under förra året. Det var en fördubbling jämfört med året innan.
Under det första kvartalet i år restanmälde läkemedelsföretag 696 förpackningar, vilket var ungefär lika många som under samma period i fjol.
