KAMPEN MOT LÄKEMEDELSBRISTERNA
Läkemedelsbrister och leveransstrul fördubblade
Läkemedelsbrister leder till tomma apotekshyllor. Foto: Anna Bäsén

Läkemedelsbrister och leveransstrul fördubblade

Antalet restsituationer nästan fördubblades mellan åren 2022 och 2023, visar ny statistik från Läkemedelsverket.

16 jan 2024, kl 11:15
0

Annons
Samuel Silkestrand

Samuel Silkestrand
Foto: Jeanette Hägglund /Läkemedelsverket

Restsituationerna och läkemedelsbristerna nästan fördubblades mellan åren 2022 och 2023. Det visar ny statistik som Läkemedelsverket snart offentliggör.

Antalet restsituationer läkemedelsföretagen anmäler till myndigheten ökar från 1615 år 2022 till 3260 stycken år 2023. Av dessa är 3150 förpackningar med läkemedel för människor och 110 förpackningar ned läkemedel för djur.

– Man kan absolut säga att restsituationer och läkemedelsbrister ökat. Även om orsakerna är olika för de olika åren, säger Samuel Silkestrand, utredare på Läkemedelsverket.

Ökning av läkemedelsbrister

Samuel Silkestrand arbetar på Läkemedelsverkets enhet för läkemedelstillgänglighet.

Enheten, som arbetar med att förbättra landets läkemedelsförsörjning, startades hösten 2023, vilket Läkemedelsvärlden tidigare berättat.

Statistiken, som Läkemedelsverket ska publicera, visar att antalet restsituationer ökar markant.

Med restsituationer menas att läkemedelsföretagen inte kan leverera tillräckligt mycket av läkemedlet som efterfrågas i Sverige, tillfälligt eller permanent.

Vill slippa böta för läkemedelsbrister

En anledning till ökningen av antalet restsituationer är att fler läkemedelsföretag anmäler dem till Läkemedelsverket.

Från och med i juli förra året kan läkemedelsföretag som anmäler restsituationer för sent tvingas betala en sanktionsavgift. Sanktionsavgifterna är en slags böter, som ligger mellan 25 000 till 100 miljoner kronor, vilket Läkemedelsvärlden rapporterat.

Enligt enligt den nya lagen om sanktionsavgifter ska företagen som huvudregel anmäla restsituationer minst två månader i förväg.

Läkemedelsföretagen vill gärna slippa betala böter. Strax före att lagen trädde i kraft kom en ström av anmälningar till Läkemedelsverket.

– Vi såg en stor puckel av anmälningar från företagen före den första juli. Det började i april för att sedan peaka i juni. Sen sjönk antalet anmälningar tillbaka i juli, berättar Samuel Silkestrand.

Tar tillbaka anmälningar

Ett mindre antal läkemedelsföretag anmälde restsituationer, men tog sedan tillbaka sina anmälningar.

– Det rörde sig om ett 50-tal anmälningar som sedan drogs tillbaka, berättar Samuel Silkestrand.

Företag som importerar läkemedel från andra länder, så kallad parallellimport, uppmuntras också att anmäla restsituationer.

De är dock inte skyldiga att göra det enligt lagen.

– Mellan tummen och pekfingret är det cirka 150 stycken sådana anmälningar under förra året, säger Samuel Silkestrand.

Många kan bytas ut på apotek

De allra flesta anmälda restsituationer går att lösa genom utbyte, att patienten får en jämförbar förpackning.

För humanläkemedel var det nästan 70 procent år 2023. Det är en ökning jämfört med 2022, då det var 52 procent.

– Det innebär att patienten kan få samma läkemedel från annan tillverkare eller utbytbart läkemedel inom läkemedelsförmånen, säger Samuel Silkestrand.

Kan behöva byta styrka

Om en läkemedelsförpackning helt saknas går det ofta att lösa situationen på andra sätt, enligt myndighetens statistik.

Patienten kan behöva byta till en läkemedelsförpackning av en annan storlek eller till ett annat läkemedel med samma verksamma substans. Möjligheten att byta till en annan styrka eller en annan beredningsform kan också finnas.

Då kan det dock behövas att apoteket eller patienten tar kontakt med förskrivande läkare för att ändra receptet.

Förra året är det fallet i knappt 21 procent av restsituationerna, jämfört med 32 procent 2022.

– Det kan innebära att patienten exempelvis får ta två tabletter med 50 milligram istället för en tablett på 100 milligram, förklarar Samuel Silkestrand.

Får byta till ett annat läkemedel

Men om det helt saknas läkemedel med samma verksamma substans som skrivits ut finns ibland möjlighet att byta till en helt annan medicin. Även här kan det krävas att läkaren skriver ett nytt recept.

Utbyte till läkemedel med annan substans anges som möjlighet för drygt 4 procent av de restanmälda förpackningarna med läkemedel för människor år 2023. Året innan var siffran högre, 7 procent.

Ett sådant utbyte innebär att medicinen inte innehåller samma aktiva ämne eller ämnen som det läkemedel läkaren först skrev ut.

– Läkemedlet kan ha lite annorlunda effekt och lite annan biverkningsprofil, säger Samuel Silkestrand.

Import vid läkemedelsbrister

Andelen restsituationer där det helt saknas möjliga utbytbara alternativ är drygt 6 procent för humanläkemedel år 2023. Året före är andelen 9 procent.

Den procentuella minskningen kan vara missvisande eftersom antalet förpackningar som anmäls som restnoterade ökat så kraftigt mellan år 2023 och 2022. Förra året är det exempelvis 198 anmälda restsituationer där det helt saknas möjliga utbytbara alternativ. Motsvarande siffra året dessförinnan är 132.

– Då kan man behöva importera läkemedel från ett annat land med en särskild licens, säger Samuel Silkestrand.

Många olika läkemedelsbrister

Det är en rad olika typer av läkemedel som är och har varit svåra att få tag på.

Läkemedelsbrister som varit väldigt uppmärksammat och ett bekymmer för många föräldrar är brist på febernedsättande medel för barn, både stolpiller, tabletter och i flytande form.

Just nu är det exempelvis brist på stolpiller för barn.

En annan kategori är vissa antibiotika och andra äldre läkemedel som vi har låga priser på i Sverige. Det kan göra att Sverige inte är en prioriterad marknad.

Andra bristläkemedel är mediciner det av olika skäl blivit oväntat stor efterfrågan på.

De nya omskrivna läkemedlen mot diabetes och fetma, så kallade GLP-1 analoger som semaglutid, är ett exempel.

Tror inte på någon ljusning

Under 2022 ansågs 82 olika läkemedel potentiellt kritiska. Med det menar myndigheten att läkemedelsbristen kan få stora negativa konsekvenser. Läkemedelsverket diskuterar läkemedelsbrister som är eller kan bli kritiska i samverkan med apotek och hälso- och sjukvården.

Enligt Samuel Silkestrand förväntas problemen med restsituationer att fortsätta under 2024.

– Jag tror att det kommer att vara oförändrat.

Han hoppas ändå att det problemen kommer att minska framöver.

– Vi tror att det blir bättre på sikt. Det pågår många regeringsuppdrag och flera projekt på EU-nivå, säger han.

Det här är läkemedelsbrister och restsituationer

Läkemedelsverket använder begreppen restsituation, restanmälan och läkemedelsbrist.

En restsituation är när ett läkemedelsföretag under en period, eller permanent, inte kan tillhandahålla ett läkemedel i en mängd som möter nationell efterfrågan i Sverige.

En restanmälan är när ett läkemedelsföretag anmäler till Läkemedelsverket att en restsituation pågår eller förväntas uppstå. Då heter det att läkemedlet är restanmält.

Läkemedelsbrist är effekten av en restsituation ur användarens perspektiv. Med användare menar myndigheten både patienter, djurägare, hälso- och sjukvårdspersonal, apotekspersonal och personal inom veterinärmedicin.

Läkemedelsbrist innebär att ett läkemedel som är utskrivet på recept eller beställt av sjukvården inte finns tillgängligt för patienten inom lagstadgad tid. Regeln är att apotek, om möjligt, ska expediera receptläkemedel direkt. Enligt lag ska patienten annars kunna hämta ut läkemedlet på samma apotek senast inom 24 timmar efter beställningen.

Vid läkemedelsbrist saknas det också alternativ som kan bytas ut på apoteket. Läkemedelsbrist kan ge olika hög grad av påverkan.

Det Läkemedelsverket kallar för en ”kritisk läkemedelsbrist” är när det gäller ett läkemedel som används för att behandla eller förebygga en livshotande tillstånd eller en irreversibelt progressiv sjukdom. En kritisk läkemedelsbrist är också om bristen allvarligt kan skada folk- eller djurhälsan och inga relevanta alternativ finns tillgängliga.

Även om en läkemedelsbrist inte är så kallat kritisk kan den ha hög påverkan, att hälso-och sjukvård belastas tungt och att patienter och djurägare i hög utsträckning påverkas negativt.

Källa: Läkemedelsverket

Föregående artikel Motgiftet acetylcystein riskerar ta slut
Nästa artikel EMA sade ja till 77 nya läkemedel under förra året