När de etiska aktiefonderna lanserades på 90-talet var reglerna enkla: Vapen, alkohol och tobak var bannlysta, ibland också spel och pornografi.
Miljökrav har förts in successivt och nu lanserar många fondbolag ? bland andra Banco, Robur, KPA och Humanix ? också fonder som tar hänsyn till mänskliga rättigheter och socialt ansvar.
Även Sjunde AP-fonden styr en del av sina placeringar utifrån etiska krav och KPA:s moderbolag Folksam har lovat att hela koncernens kapitalförvaltning ? 105 miljarder kronor ? ska vägledas av hänsyn till miljö och mänskliga rättigheter (MR).
Hittills har de nya etiska kraven lett till att världsföretag som Coca-Cola, Disney, Nestlé, Sony, Unilever, General Motors, Texaco, Wal-Mart och Siemens svartlistats på olika håll.
Orsakerna varierar, men det kan gälla ras- eller könsdiskriminering, barnarbete, urusla arbetsvillkor, orimligt låga löner eller långa arbetsdagar vid fabriker i tredje världen, hårda tag mot fackföreningar eller brott mot miljökonventioner.
Försprång mot andra
Än så länge har inte ett enda läkemedelsbolag straffats ut från någon svensk fond för brott mot FN:s deklaration om mänskliga rättigheter eller mot konventioner från ILO, FN:s organ för arbetsrätt.
? Läkemedelsbranschen har under lång tid varit tvungen att arbeta förebyggande, precis som de stora gruv- och oljebolagen, eftersom det finns stora etiska risker i de branscherna, säger Ulrika Hasselgren, vice vd för Caring Company, landets ledande konsultbolag för etiska analyser.
? I positiv bemärkelse har det tvingat fram policys, planer och uppförandekoder. På så sätt kan man säga att läkemedelsbranschen har ett försprång mot andra branscher.
Tonika Hirdman är ansvarig för etikanalys på Banco Fonder, som tar hjälp av det brittiska konsultbolaget GRM. Hon håller med om att läkemedelsbranschen är påpassad sedan länge och därför nu har lättare än andra att anpassa sig till aktiemarknadens nyväckta intresse för etik.
? Samtidigt finns ju många kontroversiella frågor: Genmodifiering, patent på gener, djurförsök. Men också arbetsvillkor och mänskliga rättigheter, eftersom storbolagen ofta har produktion eller paketering i u-länder, säger Tonika Hirdman.
? Läkemedelsbranschen går inte att jämföra med textil- eller leksaksindustrin, där utbildningsnivån är lägre och där prispressen ? och därmed risken för orimliga arbetsvillkor ? är mycket större.
Svartlistade företag
Banco har inte svartlistat ett enda läkemedelsbolag. I Sverigefonden är Astrazeneca ett av de tyngsta innehaven och i Globalfonden finns företag som Johnson & Johnson, Pfizer, Pharmacia och Aventis.
Därmed intar Banco en mer förlåtande attityd på miljöområdet än Humanix, som ägs av Danske Bank och sex ideella organisationer, bland andra Rädda Barnen, Röda Korset och Världsnaturfonden.
Humanix har valt bort Pharmacia, på grund av dotterbolaget Monsantos verksamhet med genmodifierade organismer (GMO). Aventis har fått ?rött ljus? av samma skäl.
? Men vi håller på och ser över det kriteriet. Kanske är det inte rimligt att de som sysslar med GMO generellt ska åka ut, det kan ju visa sig vara något som blir mycket positivt för tredje världen, säger Martin Pitura, analytiker på Humanix.
Humanix har svartlistat Johnson & Johnson, Merck KGaA, UCB och Baxter av miljöskäl. Det beror på att koncernerna har bolag som tillverkar giftiga kemikalier som ska fasas ut enligt OSPAR-konventionen om skydd för den marina miljön i Nordatlanten.
? Det gäller till exempel kadmium, kvicksilver, bromerade flamskyddsmedel och vissa ftalater, berättar Anita Lindberg, på Caring Company, som jobbar för Humanix.
? De här koncernerna har kvar verksamhet inom agrokemi eller industrikemi. Rena läkemedelsbolag bör klara kriteriet, som gäller enbart produkter som marknadsförs ? inte processkemikalier för eget bruk.
Ingen högriskbransch
Humanix har valt bort ett tiotal bolag för att de inte lämnat tillräckligt uttömmande svar ? eller inte svarat alls ? på Humanix frågor. Dit hör Abbott, Amersham, Allergan, Bristol-Myers Squibb, Merck & Co och Pfizer.
? Vi efterlyser större öppenhet från läkemedelsbolagens sida. Särskilt de amerikanska jättarna är inte så måna om att svara på frågor, kanske har det med företagskulturen att göra, säger Martin Pitura.
Ändå är läkemedel inte en högriskbransch i de index som Humanix arbetar med.
? Läkemedelsbranschen har generellt hög utbildningsnivå, relativt höga löner och är inte arbetskraftsintensiv. Dessutom betraktas processindustrier generellt som en lägre risk än leverantörsintensiva branscher, berättar Anita Lindberg.
Ett annat angreppssätt är att se var i världen företagen är verksamma. Utifrån listor som bland andra Amnesty gör upp, finns minst ett tjugotal länder med svag lagstiftning kring mänskliga rättigheter och arbetsrätt, till exempel Colombia, Indonesien, Mexico och Kina. Företag som är aktiva i de länderna får finna sig i hårdare granskning.
Fondbolaget Robur anlitar inga etikkonsulter utan gör analyserna själva. Robur har nordiskt fokus i sina etiska fonder och Anna Nilsson, ansvarig för miljö- och etikanalys, rankar Astrazenecas miljöarbete högre än Pharmacias.
? Under de sex år vi gjort miljöanalys, har Astrazeneca hela tiden lyckats bättre än Pharmacia. Astrazeneca är mer systematiska och har ett brett ledningssystem som fokuserar på miljö, hälsa och säkerhet.
Men under de år Astrazeneca ägde Syngenta, var Robur kallsinniga.
? När Syngentas verksamhet med GMO kom in i bilden, då gick vi ur. Det är en försiktighetsprincip när det finns oklarheter om de långsiktiga ekologiska effekterna, säger Anna Nilsson.
? På sikt kan GMO vara lösningen på många problem, men just nu är det för många osäkerheter, då vågar vi inte gå in.
Astrazeneca får gott betyg av Robur även när det gäller mänskliga rättigheter:
? De har börjat jobba systematiskt med uppförandekoder för sina leverantörer och hur de ska utvärderas. Jag tror att Astrazeneca ligger bra till jämfört med konkurrenterna, för i dag är det få läkemedelsbolag som systematiskt kontrollerar sina leverantörer vad gäller mänskliga rättigheter, säger Anna Nilsson.
? Sedan finns ju relevanta frågor som handlar om vilken forskning man bedriver och vilka sjukdomar man inriktar sig på att bota: Är det västvärldens sjukdomar eller u-landssjukdomar? Subventionerar man aids-medicin till Sydafrika eller tar man ut fullt pris? Hur tänker man i prissättning och var marknadsför man sina produkter?
Stora principfrågor
Robur går inte så långt som att studera läkemedelsbolagens prissättning på i-lands- respektive u-landsmarknader.
? Men det är stora principfrågor att brottas med för branschen. För oss är det viktiga frågor att ställa och det är klart att det är graverande om svaren inte faller väl ut, säger Anna Nilsson.
Som ett positivt exempel nämner hon Astrazenecas 150 miljoner kronor stora satsning på ett forskningscentrum i Bangalore i Indien, där man forskar efter mediciner mot flera u-landssjukdomar, främst tuberkulos.
? Läkemedelsbolagens arbete kan även gälla ren katastrofhjälp eller samarbete med Röda Korset. Så branschen är väldigt intressant ur etisk synvinkel. Få branscher kommer så nära grundläggande etiska värden ? rätten till ett liv och människors lika värde, säger Anna Nilsson.
Och framöver är de viktigaste MR-frågorna kanske inte hur läkemedelsbolagen behandlar sina anställda, utan hur de agerar som världsmedborgare.
På sin spets
För ett år sedan stormade det rejält kring ett konsortium av läkemedelsbolag som hotade sydafrikanska staten med rättegång, för att skydda sina patent på hiv-/aids-mediciner.
Även om kriterier för sådana etiska frågor ännu inte finns skarpt formulerade, så tas de med i bedömningen redan nu.
? Enskilda händelser eller misstag är sånt som händer, säger Ulrika Hasselgren.
? Men när det blir återkommande händelser, som tas upp på hög juridisk nivå av FN:s organ eller andra övervakande organisationer, då måste vi beakta den informationen.
Tonika Hirdman på Banco håller med om att stormen kring aids och patenten i Sydafrika var en viktig händelse för läkemedelsindustrin.
? Där ställdes etikfrågan på sin spets. Bolagen hade en poäng i att de måste skydda sina patent, annars skulle det drabba den framtida forskningen. Å andra sidan är aids ett jätteproblem i Sydafrika och u-länder har inte råd att köpa in dyra mediciner från multinationella bolag i i-världen.
? Så det var en mycket komplicerad fråga som vållade en etisk debatt, men jag anser att den är avklarad nu, i och med att bolagen drog tillbaka sin stämning mot Sydafrikas regering.
Obehaglig utveckling
Trots att djurförsök orsakar mycket debatt och ibland våldsamma protester från djurrättsaktivister, så är det inget som etiska aktiefonder i Sverige riktar in sig på.
? Nej, jag har noterat skillnaden mot till exempel England, där djurförsök är oerhört viktigt för etiska placerare. De svenska kriterierna är fokuserade på människor och natur, men djur är inte alls med, konstaterar Anna Nilsson på Robur.
Tonika Hirdman på Banco har ändå sett en trend vad gäller djurförsök:
? Protesterna har lett till att verksamheten allt mer läggs ut på företag som är specialiserade på djurförsök, ofta i de forna öststaterna. De stora läkemedelsbolagen har omfattande krav på etik och öppenhet kring djurförsök, men om den läggs ut till mindre företag i Polen eller Tjeckien, där reglerna inte är lika omfattande, så leder det till mindre insyn ? vilket är en obehaglig utveckling, säger Tonika Hirdman.