I oktober förra året meddelade Läkemedelsverket att lägga ned Läkemedelsboken, som Läkemedelsvärlden rapporterade om.
Boken, som sedan 2014 endast publicerats i digital form, har gett producentobunden information om läkemedelsbehandling och -användning. Nedläggningsbeslutet möttes av starka protester av en rad aktörer som Läkarförbundet, stiftelsen Nepi, Läkemedelskommittéerna och Apotekarsocieteten. Samtliga har betonat vikten och behovet av Läkemedelsboken som en oberoende och kompetenshöjande resurs för alla som arbetar med läkemedel.
Dialog om Läkemedelsboken
Socialdepartementet har också fått in ett antal ärenden med anledningen av nedläggningsbeslutet. Departementets presstjänst meddelar att man från socialdepartementet har ”haft en dialog” med de aktörer som skickat in skrivelser i frågan. Det har bland annat handlat om behovet av Läkemedelsboken samt möjliga framtida alternativ för utveckling och förvaltning av densamma.
Kostnaden för att producera Läkemedelsboken har varit cirka 2,5 miljoner kronor om året. Den tidigare utgivaren Läkemedelsverket har också bedömt att det krävs tekniska investeringar på 5-6 miljoner kronor för fortsatt drift, pengar som myndigheten inte ansåg sig ha råd att avsätta.
Diskussionerna med socialdepartementet har därför handlat både om möjligt ny utgivare och finansiering av Läkemedelsboken.
”Regeringen anser att det är viktigt att det finns producentoberoende läkemedelsinformation och att Läkemedelsboken har varit ett viktigt kunskapsstöd för hälso- och sjukvården.”, skriver presstjänsten i ett mejlsvar.
Ärendet bereds nu i Regeringskansliet men något beslut är ännu inte fattat.
”Viktigt att inte tappa fart”
I väntan på att någon eventuellt tar över utgivarskapet och produktionen av Läkemedelsboken har stiftelsen Nepi avsatt 200 000 kronor för att hålla boken levande.
– Eftersom processen på departementet drar ut på tiden tog vi det beslutet. Det är viktigt att man inte tappar fart och att det finns en fortsatt redaktionell övervakning av Läkemedelsboken, säger Mikael Hoffmann, chef för Nepi.
Den redaktionella övervakningen består av att se över innehållet och vad som behöver uppdateras, men också att lägga upp redan färdigt material som ännu inte har publicerats.
– Jag har stora förhoppningar att det inom kort kommer en lösning där Läkemedelsboken kommer att kunna fortleva i digital form och utvecklas som ett stöd för kunskapsstyrning inom vården och för myndigheter, säger Mikael Hoffmann.
Enligt tidigare information från Läkemedelsverket kommer Läkemedelsboken att vara tillgänglig digital även under 2020, men utan att uppdateras.
