Kvinnor som gärna vill ha kvar sin fertilitet efter cancerterapi får ibland en typ av läkemedel som kallas GnRH-agonister. De är avsedda att skydda äggstockarna under cellgiftsbehandling.
Men nu publicerar forskare vid Karolinska institutet en stor registerstudie som tyder på att GnRH-agonisterna inte förändrar chansen att få barn efter cancerbehandlingen. Studien är publicerad i eClinicalMedicine.
Ska rädda fertilitet efter cancerterapi
I många länder finns riktlinjer som rekommenderar att kvinnor i fertil ålder som vill kunna få barn efter cellgiftsbehandling får GnRH-agonister. I de svenska riktlinjerna finns ingen sådan rekommendation, men läkemedlen förskrivs ändå även här i viss utsträckning i detta syfte.
Användningen av dessa läkemedel bygger på små kliniska studier som tytt på att behandlingen kan förhindra att mensen försvinner i samband med cancerterapin.
Studierna har dock inte varit blindade, kvinnorna visste om de fick aktiv behandling eller ej. Studierna har inte heller undersökt sannolikheten att bli med barn efter cancerbehandlingen.
Så gjordes studien
I den nu aktuella studien använde forskarna svenska patientregister. De studerade data om närmare 25 000 kvinnor i åldrarna 15-45 år som fått cellgiftsbehandling mot olika cancersjukdomar.
Omkring 1,5 procent av kvinnorna fick också tilläggsbehandling med en GnRH-agonist.
Forskarna jämförde den gruppen med de kvinnor som inte fick sådan fertilitetsbevarande behandling. De tog i sin statistiska analys hänsyn till faktorer som ålder, cancerform och antal barn sedan tidigare.
Ingen skillnad i fertilitet efter cancerterapi
Resultatet av jämförelsen blev att det inte var någon skillnad mellan grupperna beträffande sannolikheten att föda ett levande barn.
– Vår studie är den största och mest omfattande som gjorts på detta område och utmanar den rådande uppfattningen att GnRH-agonister kan bevara fertiliteten hos kvinnor med cancer, säger studiens förstaförfattare Kenny Rodriguez-Wallberg, adjungerad professor vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
Efterlyser mer forskning
Forskarna framhåller dock att det finns möjliga felkällor även i deras studie. Bland annat skulle det kunna vara så att GnRH-agonister i första hand erbjuds till de kvinnor som ska genomgå den mest aggressiva cellgiftsbehandlingen.
I så fall skulle det betyda att risken för skador på äggstockarna är större i den gruppen och att sannolikheten att bli gravid vore ännu lägre utan GnRH-agonisterna.
För att få fram säkrare kunskap efterlyser de därför noggranna, placebokontrollerade och blindade randomiserade kliniska prövningar. Sådana behövs för att verkligen fastställa om läkemedlen ökar chansen för fertilitet efter cancerterapi.
