Läkemedel mot IBS

Kolon irritable eller irritable bowel syndrome, IBS, är ett smärtsamt och socialt handikappande tillstånd där det hittills inte har funnits någon effektiv behandling. Det är en åkomma som man inte gärna talar öppet om eller som har intresserat läkemedelsindustrin i någon större utsträckning. Men nu är tarmproblemen på väg att lyftas fram i ljuset och nästa år kommer två nya läkemedel mot IBS, alosetron och tegaserod, som verkar på tarmens serotoninreceptorer.

IBS är en av de vanligaste sjukdomarna i västvärlden, var femte svensk beräknas ha perioder med IBS som varar i veckor eller månader. Många analytiker har spått att det är vid IBS som nästa storsäljare kan väntas. Det är ett idag helt obehandlat område och jämförelser har gjorts mellan magsårsbehandling som för 30 år sedan bara behandlades med kirurgi. Där öppnade H2-blockerare och protonpumphämmare en global marknad.

I USA där alosetron redan är godkänt arbetar Glaxo Wellcome hårt för att ta bort det tabubelagda i att prata avföringsvanor och uppmuntra de många som idag lider i tysthet att söka behandling. För att sprida kunskap om sjukdomen har en internationell organisation bildats där kända personer framträder med sina tarmproblem.

Svenska läkare är nu oroade inför utsikten att få ännu en grupp läkemedel som ökar på läkemedelskostnaderna ytterligare. Därför har man arrangerat ett minisymposium vid årets Riksstämma för att diskutera läkemedelsföretagens marknadsföring av den här typen av läkemedel.

Kvinnor drabbas mest

Huvudsymtomen vid IBS är magsmärtor och förändrad tarmfunktion som kan yttra sig som antingen förstoppning, diarré eller en blandning av båda.

Både män och kvinnor kan drabbas av IBS, men det verkar vara dubbelt så vanligt hos kvinnor. Det kan eventuellt också bero på att kvinnor söker hjälp för besvären i större utsträckning än män.

Symptomen uppstår oftast gradvis i sena ungdomsåren och genomsnittsåldern vid debuten är 20 till 29 år.

Handikappande

IBS kan vara ett stort handikapp och påverkar den drabbades möjligheter att arbeta och leva ett normalt socialt liv ? resor och utflykter måste planeras runt möjligheten att använda toalett.

De vanligaste utlösande faktorerna vid IBS är diet, livsstil och känslomässig stress. Mat som kan störa tarmfunktionen hos känsliga personer är choklad, mjölkprodukter, sötningsmedlet sorbitol, alkohol, fett och vissa grönsaker.

En del läkemedel kan också bidra till besvären som opiater, kalciumblockerare och antidepressiva medel.

Förekomsten av psykologiska sjukdomar som oro, fobier, kroppsliga symptom och paranoida idéer är större hos IBS-patienter, cirka 50 procent jämfört med 15 procent hos normalbefolkningen.

Diagnosen kan vara svår att ställa och ofta kommer man fram till den genom att utesluta andra tänkbara sjukdomar som ulcerös kolit eller Crohn´s sjukdom. Det finns också internationella kriterier som har tagits fram för att ställa diagnosen.

Bra resultat av IBS-skolor

Patienter med IBS behöver stöd och kunskap. Att lära sig mer om rätt kosthållning och livsstil, att gå i psykologisk terapi där man får lära sig avspänning har visat sig förbättra symtomen. På Ersta sjukhus i Stockholm har man fått bra resultat av ?IBS-skolor? där patienterna får lära sig hantera sin sjukdom. Den typen av undervisning i grupp har tidigare visat sig framgångsrik när det gäller diabetes och hjärtinfarkt.

Upp till en tredjedel av patienterna söker alternativ eller kompletterande behandling. Trots att det finns få bevis för att de hjälper använder en del läkare dem för att utnyttja placeboeffekten som är ovanligt stor vid IBS.

Idag går den farmakologiska terapin vid IBS ut på att behandla symptomen med till exempel antidiarrémedel vid diarreér och laxativa medel eller fibrer vid förstoppning samt spasmolytika eller antikolinergika vid tarmspasm. Dessa medel har inte kunnat visa någon entydig klinisk nytta för patienter med IBS och det finns få kliniska studier som övertygande styrker att de är effektiva.

Samband med serotonin

Ny forskning fokuserar på serotoninets roll i tarmen. Man har kunnat visa att några av de 5HT-receptorer som finns i tarmväggen är involverade i kontrollen av tarmens rörelser och sekretion medan andra har samband med centrala nervsystemet och medierar upplevelse av smärta och påverkar tarmens utspändhet.

Forskningen tyder på att det finns en ökad frisättning av serotonin eller en ökad känslighet för neurotransmittorn i den angripna tarmen hos patienter med IBS. Båda dessa teorier leder till ökat reflexsvar.

Försök har visat att 5HT3- och 5HT4-receptorer har störst betydelse för sjukdomen. Hämning av 5HT3-receptor orsakar förstoppning och gör att tarmpassagen går långsammare. Aktivering av 5 HT4-receptorer har en uttalad effekt på glatt muskulatur, slemhinnesekretionen och muskelsammandragningar i tarmväggen.

Olika verkan

Det första läkemedlet mot IBS, Glaxo Wellcomes 5HT3-antagonist, alosetron (Lotronex,) lanserades i USA i mars i år. Ansökan för EU ligger nu på Läkemedelsverkets bord och företaget räknar med att få substansen godkänd i Sverige någon gång under nästa vår.

Ett annat läkemedel på gång är Novartis tegaserod (Zelmac) som är en partiell 5HT4-agonist. Till skillnad från Glaxo Wellcome har Novartis ansökt om registrering för både män och kvinnor. Ansökan lämnades in till den europeiska läkemedelsmyndigheten i våras och medlet kan komma ut på marknaden någon gång under det tredje kvartalet nästa år.

Tegaserod har i en parallell registreringsansökan i USA rekommenderats för godkännande, men det amerikanska läkemedelsverket FDA har begärt in bättre underlag som visar att läkemedlet har effekt också på män.

De två läkemedlen är inte direkt konkurrerande eftersom alostetron är godkänd för kvinnor med IBS som har diarré som dominerande symtom, medan tegaserod inriktas på kvinnor och män som primärt lider av förstoppning.

Flera andra företag har liknande läkemedel på gång som också verkar via serotoninreceptorer.

Även om de nya läkemedlen medför stor förbättring för många patienter med IBS innebär de inte en lösning på sjukdomen, de verkar bara på vissa patienter. Men det är de första läkemedlen som har effekt på smärtan vid IBS, hittills har man bara kunnat behandla förstoppning eller diarré.

Många frågetecken

Tidiga tecken tyder dock på att framgången inte blir så stor som väntat, den initiala försäljningen av alosetron i USA har varit en besvikelse för Glaxo Wellcome. Sedan läkemedlet godkändes har det kommit ett antal rapporter om ischemisk kolit hos patienter som tagit läkemedlet. Det är ett tillstånd som uppkommer till följd av syrebrist i tarmväggen. FDA har därför ålagt företaget att tillsammans med förpackningarna distribuera anvisningar om hur läkemedlet ska användas.

Ett annat minus för läkemedelsgruppen kan vara subventionen. IBS är inte en livshotande åkomma och det kan eventuellt klassas som en livsstilssjukdom där behandlingen ska betalas av patienten själv.

Ett annat frågetecken gäller läkemedlens långtidsnytta. Registreringsstudierna varade i genomsnitt 12 veckor och symtomen kom tillbaka när terapin upphörde. Både Novartis och Glaxo Wellcome har nu längre studier på gång.

Inflammationsteori bekräftas

Forskningen kring IBS och dess orsaker är intensiv. Vid den stora vetenskapliga kongressen om mag-tarmsjukdomar, som i år hölls i San Diego i USA i mitten av oktober, presenterades betydligt fler forskningsrapporter om IBS än vid förra årets kongress.

Många rapporter tyder nu på att det också finns en inflammatorisk koppling till IBS. En forskargrupp vid Huddinge sjukhus har kommit fram till att en inflammation i tarmens nervsystem är den troliga orsaken till IBS. Flera rapporter vid konferensen i San Diego styrker de forskningsresultat som Greger Lindberg, överläkare vid Gastrocentrum på Huddinge Sjukhus och hans medarbetare har kommit fram till.

Deras hypotes är att sjukdomen startar med en maginfektion som sedan av någon anledning blir kvar i tarmen. De letar nu efter antikroppar som kan vara en del av den inflammatoriska reaktionen.

? Det har varit känt länge att mellan 25 och 35 procent av patienterna själva hävdar att besvären startade efter en infektion. Den vanligaste utlösande faktorn verkar vara maginfluensa, men också antibiotikabehandling för andra infektioner, säger Greger Lindberg.