En mindre amerikansk studie visar att en kort behandlingsperiod med en ny monoklonal antikropp bevarade vad som var kvar av patienternas insulinproduktion och reducerade deras behov av injektion av syntetiskt insulin.
Antikroppen, som är riktad mot ett protein i immunsystemet kallad CD3, tros vara specifikt riktad mot immunsystemets T-celler som attackerar insulinproducerande celler i pankreas.
Forskarna har tidigare försökt använda existerande immun-modulerande läkemedel för att behandla typ 1-diabetes, men viktiga hinder vid en sådan immunsuppression under lång tid är risk för infektion eller cancer. Jämfört med tidigare försök tror forskarna nu att den nya behandlingen är mer specifik i sin verkan. I studien fann man att endast två veckors behandling med antikroppen bevarade insulinproduktionen i över ett år hos nio av tolv patienter. I kontrollgruppen fick 10 av 12 obehandlade patienter en fortsatt försämring i förmågan att utsöndra insulin. Forskarna menar att det är en stor fördel om antikroppen kan påverka det naturliga förloppet av typ 1-diabetes. Forskning har visat att patienter som behåller viss insulinproduktion har bättre blodsockerkontroll. Bättre kontroll av diabetes reducerar även risken för långtidskomplikationer som hjärtsjukdom, njursvikt och ögonsjukdom.
Alla behandlade patienter i åldern 7 till 27 år fick antikroppar inom 6 veckor efter diagnos. Ett mål för fortsatt forskning är att ta reda på effekten om behandlingen startar senare.
En större fas II-studie är på gång. Exakt hur länge behandlingen kan bevara patienternas insulinproduktion är okänt. Dessutom vill forskarna undersöka om antikroppen kan förhindra typ 1-diabetes hos högriskpersoner.
(New England Journal of Medicine 2002;346:1685-1691).
