Av landets drygt 4 miljoner hushåll lät 4,8 procent, eller cirka 200 000, bli att hämta ut läkemedel på grund av att de inte hade råd förra året. Det visar en undersökning som Socialstyrelsen gjort under tiden januari-oktober 1997. Inte förvånande är det hushåll som består av ensamstående med barn eller hushåll med arbetslösa, studerande, långtidssjukskrivna, förtidspensionerade eller hemarbetande som är överrepresenterade bland dem som säger sig ha avstått läkemedel av ekonomiska skäl.
? Det är inget jättealarm, men det är klart att 200 000 hushåll är många, säger Cecilia Claesson, projektledare för läkemedelsprojektet på Socialstyrelsen och ansvarig för studien. Den här undersökningen ger oss en varningssignal om vilka grupper vi måste titta extra på.
Ska studeras noggrannare
Det är omöjligt att avgöra hur det nya högkostnadssystemet ? där patienterna får betala mer än tidigare ? har slagit eftersom detta är den första studien i sitt slag. Men Socialstyrelsen ska under 1998 göra en ny undersökning med djupintervjuer med de socio-ekonomiska grupper som är särskilt utsatta, bland annat hushåll med astmasjuka barn, ensamstående med barn, men även pensionärer. Pensionärerna är viktiga att följa upp trots att studien visar att de prioriterar läkemedelsutköp högre än genomsnittet ? endast 3 procent av hushåll med pensionärer har avstått läkemedelsutköp under undersökningstiden.
? Vi vet ju inte om man avstår från någonting annat som man kanske behöver ännu mer, säger Cecilia Claesson. Pensionärerna prioriterar sina läkemedelsutköp, men de kanske äter sämre för att kunna göra det.
De vanligaste läkemedelsgrupperna som hushållen inte hade råd med var läkemedel mot astma och allergi (23 procent), smärtstillare (17 procent) och medel mot magsår (10 procent). n