Sett till förbrukningen är det inte de mest spektakulära, massmediala läkemedlen som ligger i topp när DDD-statistiken ställs samman över försäljningen av läkemedel förra året. Ingen Losec, Cipramil eller Pulmicort syns i toppen på listan över läkemedelsgrupper med höga DDD-siffror (DDD=definierade dygnsdoser).
Man kan kanske ta det som ett tecken på att svenskarna är ett relativt friskt folk. Att det inte är läkemedel mot sjukdom, utan snarare en grupp profylaktiska medel som är störst ? vitaminer. Vitaminer står för mer än hälften, 622 miljoner, av de knappt 1,2 miljarder dygnsdoserna läkemedel för ämnesomsättning och matsmältning. Av den totala läkemedelsförbrukningen uttryckt i DDD svarar vitaminerna för 14 procent.
Protonpumpshämmare mot magsår, där Losec ingår, är en kostsam, men volymmässigt liten grupp. Räknat som AUP, apotekens utpriser, överskred Losec och konkurrenterna Lanzo och Pantoloc en miljard kronor. Men DDD-talet stannade på 54 miljoner, det vill säga 1 procent av den totala. Värdemässigt var andelen fem gånger större.
Vätskedrivande hjärtmedel
Hjärt-kärlsjukdomar tillhör folksjukdomarna. Läkemedel som vidgar kärlen och sänker blodtrycket har sedan länge tillhört de stora grupperna.
Vätskedrivande läkemedel dominerar volymmässigt inom gruppen. Förra året var förbrukningen 285 miljoner dygnsdoser diuretika. Vätskedrivande läkemedel hör, tillsammans med betablockerarna, fortfarande till de enda blodtrycksmedlen med dokumenterad effekt på dödligheten.
Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, har länge propagerat för användning av diuretika och betablockerare, samtidigt med en uppmaning till mer restriktiv användning av kalciumantagonister och ACE-hämmare. De senare är avsevärt mycket dyrare och saknar fortfarande dokumenterad förmåga till sänkt mortalitet.
Inom hjärt-kärlmedlen finns relativt nya grupper medel som sänker kolesterolhalten, serumlipidsänkare. Länge ifrågasattes om sänkt kolesterolhalt leder till mindre sjuklighet och dödlighet. Men flera internationella studier under de senaste åren har visat serumlipidsänkarnas och framför allt statinernas värde.
Serumlipidsänkare ökar mest
Det finns läkare som anser att det för riskpatienter är lika viktigt att kontrollera kolesterolhalten som blodtrycket. Och Läkemedelsverket har uttryckt att högt kolesterol är underbehandlat och rekommenderar statiner vid terapi. Fortfarande gäller att omläggning av kosten och ett eventuellt rökstopp är första steget vid kolesterolsänkning.
Mot bakgrund av detta sker en snabb ökning av användningen av statiner. Förra året nästan fördubblades användningen; ökningen var 82 procent räknat som DDD. Kolesterolsänkning tillhör därmed de terapiområden där läkemedelsanvändningen ökar snabbast.
Nervmedel kostar mest
Läkemedel för nervsystemet kostar mest, trots att användningen inte ligger i topp. Antalet dygnsdoser var förra året 640 miljoner, drygt hälften av användningen för ämnesomsättning och matsmältning. Men kostnaden för den förra gruppen var
3,7 miljarder kronor jämfört med 3,2 för den senare.
Volymmässigt bland nervläkemedlen är lätta analgetika och sömnmedel störst, med drygt 140 miljoner dygnsdoser. Paracetamol är volymmässigt ungefär dubbelt så stort som acetylsalicylsyra, ASA; 92 miljoner dygnsdoser jämfört med 50 miljoner för ASA inklusive kombinationspreparat.
Analgetika inom opioidgruppen användes något mindre. 36 miljoner dygnsdoser av kodeinkombinationer och 44 miljoner DDD för dextropropoxifener.
Ökningen för de senaste årens snabbväxare, antidepressiva SSRI, selektiva serotoninåterupptagshämmare, ökar inte längre lika snabbt. Förra året gavs 88 miljoner dygnsdoser. Kostnadsmässigt ligger dock SSRI i topp. Värdet AUP gick över 800 miljoner kronor förra året.
Antibiotika backar
Praktiskt taget samtliga undergrupper av läkemedel mot infektioner minskar. Medel mot virus är enda undantaget. Å andra sidan ökar virusmedlen från låg nivå. Avrundat användes 1 miljon dygnsdoser förra året.
Totalt minskade de antibiotiska medlen med 7 procent räknat i dygnsdoser, medan värdet var oförändrat.