Vid årsskiftet lämnar Läkartidningens chefredaktör och förnyare, Mats Ekdahl, sin plats efter bara knappt två år för att ta över nyhetsredaktionen på dagstidningen Arbetet Nyheterna i Malmö. Att efter så kort tid lämna Läkartidningen där en stimulerande förändringsprocess påbörjats känns inte riktigt bra, menar han, men samtidigt känner han att han nu måste se till sig och sin familjs bästa.
Mats Ekdahl, som har gjort sig känd som en av landets duktigaste tidningsdoktorer, har under tio års tid räddat tidningar i kris i Stockholmsområdet. Samtidigt har han hela tiden haft sin familj ? fru och två barn, nu 11 och 13 år ? i Helsingborg. Medan Mats Ekdahl har utövat sin tidningsläkekonst i chefredaktörsstolen på reklambranschens tidning Resumé, på tidningen Vi och nu senast på Läkartidningen så har han bara kunnat träffa sin familj under helgerna. Och nu efter tio års veckoresande kände både han och familjen att de hade fått nog. Men egentligen var det tänkt att pendlingen skulle få ett slut på ett helt annat sätt.
? Vi hade redan sålt vårt hus i Helsingborg och familjen var redo att flytta upp till Stockholm, säger han. Men så fick jag erbjudandet om att börja på Arbetet, och med en 13-årig son som precis ska börja i högstadiet var det inte så svårt att bestämma sig för att låta bli att rycka upp familjens rötter. Istället har vi köpt ett nytt hus i Helsingborg.
Mer opinionsbildning
Men Mats Ekdahls påbörjade förnyelse av Läkartidningen kommer inte att avstanna bara för att han själv lämnar tidningen. På Läkarförbundet vill man fortsätta den ?mjukare? väg han nu slagit in på.
? Det vi har börjat med är något som jag vill kalla för humanistisk medicin, säger Mats Ekdahl. Där vi porträtterar den gode klinikern eller den medicinske hantverkaren ? läkaren som, kanske, annars inte får så mycket uppmärksamhet. Den humanistiska medicinen är något som är tänkt som ett komplement till de rena medicinska artiklarna och kommer naturligtvis aldrig att bli Läkartidningens huvudfåra. Istället handlar det om att hitta balansen mellan det medicinska och det allmänna och få det att sammansmälta till en tidning. Det är en hållning som är tänkt att resultera i läslust. Och den linjen vill man fortsätta med.
Samtidigt finns det klara planer för den fortsatta förnyelsen på andra områden. Enligt Mats Ekdahl kommer man att satsa mer på vetenskapen och de opinionsbildande avdelningarna.
? Vad är det som säger att en tidning som Läkartidningen inte kan bli ett starkt inslag i en allmän samhällsdebatt? säger Mats Ekdahl. Det kommer naturligtvis att ställa nya krav på dem som skriver ledare och medicinska kommentarer. Det måste bli snärtigare och ännu mer i tiden. Men det är ingen omöjlighet, titta bara på den engelska ?British Medical Journal? där finns det varje vecka ett antal brännbara medicinska ledare som kommenterar aktuella ämnen.
Beundrar de medicinska hantverkarna
Mats Ekdahl, med sin tämligen brokiga journalistiska bakgrund med erfarenheter både ifrån allmänjournalistik på Vi och Veckojournalen?Månadsjournalen och affärsjournalistik på Dagens Industri samt erfarenheter från reklamvärlden sedan sin tid på Resumé, har kunnat betrakta den medicinska världen lite utifrån under sin tid på Läkartidningen.
? Jag har fått en oerhörd respekt för de läkare som jag har mött under min tid på Läkartidningen, säger han. Och då menar jag inte toppnamnen i första hand utan istället vanliga läkare ? de medicinska hantverkarna ? som varje dag, med en stor fingertoppskänsla, fattar snabba beslut som får väldiga följder för patienterna. Dem beundrar jag.
Mats Ekdahl menar också att han aldrig varit med om en yrkeskår som har varit så duktiga på att skriva.
? Jag blev varnad innan jag började på Läkartidningen av kamrater som sa; ?herregud ska du sitta och kriarätta läkarnas alster?. Men de manus vi har fått in har i de allra flesta fall varit mycket bra, lite långa ibland kanske, men då får man använda sitt journalistiska omdöme och föreslå hur det kan kortas.
Han tycker att det har varit mer utmanande att ta sig in i den medicinska världen jämfört med andra områden.
? Alltid när jag har mött branschen, oavsett om det har varit kliniska läkare eller forskare inom läkemedelsindustrin har jag känt att det har krävts mycket mer tankeskärpa från min sida, säger han. Inte så att jag har känt mig underlägsen, men jag har känt ett krav på mig själv att inte bli slapp. Och det roliga är att när jag har skärpt mig så har jag alltid fått tillbaka i respekt.
Bristen på ledare akut
Mats Ekdahl har också under sin tid på Läkartidningen haft det något tvivelaktiga nöjet att möta vården som patient både på sin vårdcentral, hos sin privata öronläkare och, tydligast kvar i minnet, i somras när han åkte in akut för en blindtarmsinflammation.
? Jag har alltid känt att läkare och sjuksköterskor har kunnat möta mig, säger han. Att de på ett professionellt kompisaktigt sätt alltid velat hjälpa mig. Men i somras fick jag också se den oerhörda dynamiken i yrket. Min fru frågade om de inte kunde operera mig med hjälp av titthålskirurgi, men fick till svar att det gör de bara på kvinnor. Men sedan när kirurgen kom visade det sig att han var Helsingborgs stjärna på titthålskirurgi så han ändrade planerna och gjorde tre hål i mig istället. Det är vad jag menar med den gode klinikern. Och han visste ju inte att jag var redaktör för Läkartidningen, det berättade jag först efteråt.
Mats Ekdahl är fascinerad över att den medicinska vardagen många gånger rymmer en sådan otrolig dramatik som också snabbt kan slå över i tragik. Han har reflekterat över de otaliga ansvarsärendena från Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd som han har läst och slagits av vad som faktiskt krävs av dagens läkare och sjuksköterskor. Han berättar också om det ökande antalet artiklar som han har fått till Läkartidningen om utbrändhet.
? Och jag förstår det, säger han. Det som går som en röd tråd genom dessa berättelser är bristen på ledarskap. Det verkar vara ont om riktigt bra uppdragsgivare inom vården. Och det är en central fråga som måste få sin lösning snarast.
Kvalificerad reklam
Som gammal reklamman har naturligtvis Mats Ekdahl varit extra intresserad av marknadsföringen av läkemedel under sin tid på Läkartidningen och han menar att det sköts på ett mycket professionellt och snyggt sätt.
? Folk får väl beskylla mig för att vara naiv, men av det jag har sett från de stora läkemedelsföretagen är jag imponerad av den pedagogiska halten i uppläggningen, säger han. När någon står och lär ut saker, och gör det utan att trilla kronor mellan fingrarna då känns det äkta, tycker jag.
? Jag är ingen moralist på området och jag tycker dessutom att den mesta reklamen görs med kunnighet och omdöme, säger han. Sedan är ju läkare och farmaceuter kvalificerade målgrupper, de låter sig inte förföras av enkla trick.
Det finns sannolikt inte heller något reklamområde som är så påpassat som just läkemedelsreklamen, men samtidigt expanderar branschen och det händer mycket just nu så det gäller ändå som publicist att vara på sin vakt, menar Mats Ekdahl.
? Det har hänt att vi har stoppat annonser till Läkartidningen, säger han. Men generellt sett menar jag att det finns betydligt farligare saker än reklam.
Vill nå unga läsare
Mats Ekdahl lovar att han inte kommer att släppa de medicinska frågorna nu när han vid årsskiftet tar sig an sin nya ?patient? ? Arbetet Nyheterna.
? Nej, dem släpper jag inte nu utan de medicinska nyheterna kommer att få stor plats framöver, säger han.
Trots att Arbetet Nyheterna numer är Socialdemokratins flaggskepp i tidningsvärlden så är den idag hälftenägd av näringslivet och har Hans Cavalli-Björkman i ordförandestolen. Mats Ekdahls uppgift som chefredaktör för nyhetsredaktionen blir också helt opolitisk, det politiska chefredaktörsskapet kommer även fortsättningsvis skötas av Bo Bernhardsson.
? Min roll blir först och främst att skapa en nytändning på redaktionen, säger Mats Ekdahl.
Han beskriver sin nya uppgift att agera tidningsdoktor på Arbetet Nyheterna som det tuffaste uppdraget i svensk dagspress just nu. Sydsvenska Dagbladet dominerar helt i Skåne och har dragit förbi Arbetet Nyheterna i upplaga och får därför det mesta av annonserna. Förutom de rent kommersiella drivkrafterna bakom att lyfta upp tidningen menar Mats Ekdahl att det finns ett än viktigare skäl.
? Ur en demokratisynpunkt är det oerhört viktigt att den rösten inte tystnar, säger han. Här kommer idéarbetet vara det viktigaste, tror jag. Hur skapar man läslust hos en ung publik som är van vid Internet och gratistidningar? Det är den allra viktigaste frågan just nu. Man talar ju gärna om en tidning och dess demokratiska betydelse, men en tidning som inte når ut har ju ingen demokratisk betydelse alls.