Kostnaderna för läkemedel är den snabbast växande delen av sjukvårdsbudgeten i de flesta västländer. Sjukvårdsmyndigheterna försöker hitta vägar att hålla kostnaderna nere utan att minska på kvalitén, men ansträngningarna har inte varit framgångsrika. Ofta finns det två eller fler lika effektiva läkemedel för samma tillstånd och det skulle naturligtvis hålla kostnaderna nere om läkaren systematiskt valde det billigaste alternativet.
För att ta reda på läkarnas kunskaper om läkemedelspriser gjorde forskare vid University of Alberta en systematisk genomgång av all forskning som redan gjorts som belyser frågan. De ville också ta reda på vilka faktorer som påverkat läkarnas kunskap.
De fann 24 studier som uppfyllde de uppsatta kriterierna. Från dessa studier drog de slutsatsen att läkare vanligtvis hade dåliga kunskaper om läkemedelskostnaderna. Mindre än en tredjedel av det angivna pris på olika läkemedel som läkarna angav låg inom 25 procent av den faktiska kostnaden. Läkarna tenderade också att underskatta kostnaden för dyra läkemedel och överskatta kostnaden för de billiga alternativen. Analysen visade också att läkarna var betydligt bättre på att ange rätt pris på nya dyra läkemedel än på de billiga alternativen.
Enligt de analyserade studierna ville många av de intervjuade läkarna ha mer vederhäftig och obunden information om kostnader och hjälp att välja rätt läkemedel, men sa att sådan information var svår att hitta.
Forskarna menar att läkarnas bristande insikt om skillnaden mellan billiga och dyra läkemedel har stor inverkan på läkemedelskostnaderna. De efterlyser mer utbildning och oberoende information tillsammans med bättre metoder som underlättar arbetet för läkarna.
?Läkare som förskriver läkemedel kan inte förväntas känna till den exakta kostnaden för varje läkemedel på marknaden, men det vore en hjälp om de hade någon uppfattning om kostnaden för en behandling och hur de olika alternativen ligger till prismässigt?, påpekar de.
Läkarförbundets ordförande Eva Nilsson Bågenholm känner inte till någon motsvarande svensk studie. Hon menar att Sverige har kommit långt när det gäller att hålla läkemedelskostnaderna nere i och med att vi införde generikareformen och inrättade Läkemedelsförmånsnämnden.
– Det viktiga är inte priset i sig utan att läkarna får obunden läkemedelsinformation.
Att läkarna enligt studien var bättre informerade om priset på de nya dyra läkemedlen understryker hur viktigt det är att det finns oberoende information som motvikt till industrins marknadsföring, menar hon.
Magnus Thyberg på Sveriges Kommuner och Landsting tycker också att Sverige är på rätt väg och att Läkemedelskommittéerna har en viktig uppgift.
– Vi börjar få bättre verktyg för att få kontroll på läkemedelskostnaderna. Genom att vi infört generikareformen och ett decentraliserat kostnadsansvar ökar medvetandet om kostnaderna hos läkarna. Att införa olika IT-stöd för förskrivning är ett bra hjälpmedel i arbetet, säger han.
