En rad studier har tidigare visat att kvinnliga hjärtpatienter får sämre vård och förebyggande behandling än män. Samtidigt vet man att kvinnor löper större risk att dö i hjärtinfarkt eller stroke än män. Två nya studier av Lori Mosca och medarbetare vid Columbia University, New York, USA visar att litet har förändrats trots år av ansträngningar att påverka både kvinnliga patienter och deras läkare.
Av studierna, som publicerades i Circulation (2005;111: 488-510), framgår att kvinnliga hjärtpatienter remitteras till färre undersökningar, ordineras färre preventiva åtgärder, daglig förebyggande ASA, råd om diet och motion samt läkemedel för att sänka kolesterol och blodtryck.
Mindre kolesterolsänkare
I den ena studien följdes 8 353 kvinnor med diagnosticerad hjärtsjukdom eller annan hög riskfaktor som diabetes, under tre år. Den visade att två tredjedelar av kvinnorna med kraftigt förhöjda kolesterolnivåer inte fick kolesterolsänkande läkemedel.
Dessutom var det bara sju procent av kvinnorna med hög risk som hade acceptabla kolesterolnivåer när studien startade och det förbättrades till knappt 12 procent efter tre år.
Utbildning behövs
I den andra studien intervjuades 500 läkare; både kardiologer, gynekologer och allmänläkare. De fick värdera fiktiva patientprofiler för manliga och kvinnliga hjärtpatienter samt rekommendera lämplig förebyggande behandling för högt blodtryck, kolesterol och andra hälsoaspekter. Även när en kvinnas och en mans risk var lika stora var läkarna mindre benägna att klassificera kvinnans risk som hög i 40 procent av fallen.
Färre än en på fem läkare visste dessutom att fler kvinnor än män dör av hjärtsjukdom varje år.
Studien visar att utbildning till läkare med syfte att mer korrekt uppskatta risken för hjärtsjukdom hos kvinnor ökar möjligheten till förbättring, är fors-
karnas slutsats.
Karin Schenck-Gustafsson, docent och överläkare vid kardiologiska kliniken på Karolinska universitetssjukhuset i Solna, menar behandlingen av kvinnliga hjärtpatienter är lika dålig i Sverige som i USA, kanske ännu sämre.
Problemet bottnar i att riskerna hos kvinnliga hjärtpatienter värderas för lågt. Hon har i 15 år arbetat för att det ska bli bättre och grundade för två år sedan Centrum för Genusmedicin på Karolinska Institutet.
? Men den gamla föreställningen att hjärtsjukdom inte är lika farlig hos kvinnor lever kvar, säger hon.
Inte heller i Sverige får kvinnor lipidsänkare i lika stor utsträckning som män. I förra årets statistik för Stockholms läns landsting är det stor skillnad mellan män och kvinnor.
När det gäller förebyggande behandling av hjärtsjukdom kan man egentligen inte säga om kvinnor är underbehandlade eftersom det är så få kvinnor i dessa studier.
? Det är kanske rätt att de inte får primärprevention i så stor utsträckning eftersom det vetenskapliga underlaget är så dåligt.
Det finns också stora brister när det gäller att ange kön på patienter i studier för registrerade preparat. Mellan 1998 och 2003 är det bara 25 till 30 procent kvinnor i de studier som ligger till grund för registrering av nya hjärtläkemedel.
? Det är en alldeles för låg siffra, säger hon.
Lönande inkludera kvinnor
Att inte ta med kvinnor i studierna kan faktiskt straffa sig fortare än man tror. I USA beror sju av de senaste åtta indragningarna av läkemedel, innan Vioxx, på biverkningar hos kvinnor. Vilket kan tolkas som att man fått bakläxa därför att man inte från början tagit med tillräckligt många kvinnor i studierna, menar Karin Schenck-Gustafsson.
? Det är ett väldigt bra exempel på att det kan löna sig att ta med kvinnor. Men läkemedelsföretagen tycker att det är för krångligt genom att kvinnor får så mycket biverkningar, säger hon.
Karin Schenck-Gustafsson ingick i den arbetsgrupp som tog fram de senaste riktlinjerna för behandling av hjärtkärlsjukdom hos amerikanska kvinnor. Riktlinjerna publicerades förra året
i Circulation (se länk).
