? Sedan mitten av 90-talet har vi försökt få gehör för läkemedelsprofilerna. Men det har varit trögt och från vissa håll har man direkt motarbetat idén, säger Elisabet Pallin, förbundssekreterare på Sveriges farmacevtförbund.
Då menar hon framför allt Läkarförbundet.
Skeptiska läkare
Anders Milton ordförande i Läkarförbundet är skeptisk till förslaget.
? Farmaceuter har god kunskap om enskilda läkemedel men de har inte sett dem användas i den kliniska verksamheten och kan därför inte alltid dra de kliniskt relevanta slutsatserna, förklarar han förbundets skepticism mot införandet av läkemedelsprofiler på apoteken.
Han hävdar att det till och med kan finnas risk för en sämre följsamhet till ordinationerna.
? Läkaren har ju innan ordinationen tagit ställning till en mängd faktorer som kan vara okända för den vid apoteksdisken. Om patienten får en rådgivning som inte stämmer med den patienten fått av sin läkare kan det bli komplikationer.
Anna Karin Utterström vice ordförande i farmacevtförbundet menar att sådana komplikationer kan uppträda redan idag.
? Men det kan läkaren enkelt lösa genom någon markering om att förskrivningen ska vara just den även om den kan förefalla ?underlig?.
Det menar hon är ett problem som man kan lösa.
Hon understryker att man från farmacevtförbundets sida vill att också läkarna ska ha tillgång till läkemedelsprofilen.
? Det är självklart tycker jag. Men det viktigaste är att det är patienten som äger informationen. Vi farmaceuter kan också föra in de receptfria medlen och naturmedel som kunder köper. Sådan information är också viktig för läkaren.
Goda erfarenheter
? Erfarenheterna från bland annat Holland och Kanada där man haft det här systemet i flera år är också goda. Inget talar för att det inte skulle kunna fungera hos oss.
Medan Anna Karin Utterström framhåller hur viktigt hon anser det vara att både farmaceuter och läkare har tillgång till registreringen, tycker man från läkarförbundets sida att det viktigaste är att läkaren får stöd vid förskrivningsögonblicket.
? Det har vi påtalat hundratals gånger. Det är då
vi snabbt behöver få information om priser, biverkningar, interaktioner,
läkemedelskommittéernas rekommendationer och så vidare, säger Anders Milton. Det säger han är viktigare än att patientens läkemedel finns samlade på en lista.
? I praktiken är det ju så att vi i samtalet med patienten både frågar vad hon eller han har för läkemedel sedan tidigare och informerar om de nya medel vi eventuellt förskriver.
Elisabet Pallin på Farmacevtförbundet menar att Anders Milton beskriver ett idealtillstånd.
? I verkligheten vet vi ju att många läkare är dåliga på att ta reda på vad patienterna har för andra mediciner.
Här är det läkarna enligt Elisabet Pallin som har dålig kännedom om hur de fungerar i praktiken.
I sitt remissvar till Olof Edhags utredning skriver Läkarförbundet att man är tveksam till att det satsas stora resurser på läkemedelsprofiler på apoteken, eftersom det inte skulle bli generellt användbart för förskrivarna. Däremot ser man gärna en utveckling där läkarna får tillgång till patienternas samlade läkemedelskonsumtion i förskrivningsögonblicket. Man är alltså inte helt avvisande till någon sorts registrering.
Medan Läkarförbundet är motsträvigt är alltså Farmaceutförbundet en pådrivare. De olika positionerna kan också förklaras med att farmaceuterna ser en möjlighet att stärka sin yrkesroll, medan läkarförbundet känner sin försvagas.