Skillnaden i dödsrisk är dock något som dyker upp först i början på 2000-talet. Fram till dess hade kvinnorna samma risk. Det är de lågutbildade och utlandsfödda som fått sin bröstcancerdiagnos mellan 2000 -2007 som har en högre dödlighet.
? Vad som är orsaken till det vet vi inte, vi kan bara spekulera, säger docent Tahereh Moradi vid institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet, som lett studien.
I sin forskning har Tahereh Moradi följt upp närmare fem miljoner kvinnor mellan 1961 och 2007. Resultaten av den visar att kvinnor med längst utbildning har 20-30 procent högre risk att få diagnosen bröstcancer än lågutbildade. Men samma grupp har samtidigt 30 till 40 procent lägre risk att avlida i sjukdomen jämfört med kvinnor med låg utbildningsnivå, oavsett födelseland. Utlandsfödda kvinnor, speciellt de födda i Kina, Korea, Thailand, Vietnam, Turkiet och Chile hade i studien en nästan halverad risk jämfört med svenskfödda kvinnor. Förklaringen är förmodligen livsstilsfaktorer, enligt forskarna.
Risken att insjukna minskade också ju äldre kvinnorna var då de kom till Sverige och kvinnor som bott kortare än 30 år i Sverige löpte 10 procent lägre risk att drabbas än de som bott längre tid.
Att livsstilsfaktorer påverkar styrks av att Sverigefödda döttrar till invandrade kvinnor löper samma risk som infödda kvinnor.
Men samtidigt visar studien att utlandsfödda som fått sin bröstcancerdiagnos efter 50 års ålder och utlandsfödda som fått den under studiens sista tio år löper högre risk att dö i sjukdomen jämfört med motsvarande grupp infödda.
? Det kan handla om sämre tillgång till vård, sämre kunskap, lägre deltagande i screeningsprogram bland de äldre och nyanlända som gör att tumörer upptäcks senare, säger Tahereh Moradi.