I USA har dödligheten i det allvarliga tillståndet multisystemiskt inflammatoriskt syndrom, MIS-C (c=children), som kan drabba barn i samband med covid-19, gått ned. Denna glädjande trend diskuterades vid ett seminarium på Svenska läkaresällskapets symposium State of the art covid-19.
Orsaken till den ökade överlevnaden är ännu inte helt känd, konstaterade Anna Carin Horne, biträdande överläkare, institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska institutet, under seminariet. Men sannolikt handlar det om förbättrat omhändertagande.
– Troligtvis har vi lärt oss att hantera det här syndromet på ett bättre sätt och på så sätt förhindra mortalitet, sa Anna Carin Horne.
Mycket kraftig inflammation
MIS-C är ett ovanligt tillstånd som kan drabba barn i samband med en covid-19-infektion. Oftast inträffar MIS-C två till sex veckor efter infektionen. Tillståndet innebär en mycket kraftig inflammation i kroppen med bland annat hög feber och påverkan på ett eller flera organ.
MIS-C kan vara livshotande och i augusti 2020 rapporterade USA och England en mortalitet på 2 procent. De senaste siffrorna från USA i november 2021 visar dock att dödligheten har gått ner till 0,8 procent.
Enligt världshälsoorganisationens, WHO:s, definition kan MIS-C drabba barn upp till 19 år medan den amerikanska folkhälsomyndigheten CDC:s kriterier omfattar personer upp till 21 år. I en liten studie av MIS-C i åldersgruppen 18-20 år såg forskarna en betydligt högre mortalitet jämför med hos yngre barn, berättade Anna Carin Horne.
Inga dödsfall i Sverige
I Sverige har hittills 270 barn drabbats av MIS-C efter covid-19, men inget har avlidit. Anna Carin Horne berättade att forskare nu studerar 253 av dessa fall mer i detalj. De har bland annat sett att majoriteten barnen har vårdats på vanlig vårdavdelning. 20 procent har dock krävt intensivvård.
I Sverige finns behandlingsrekommendationer för MIS-C. Dessa bygger på internationella rekommendationer.
– Rekommendationerna säger att man ska börja att behandla med immunglobuliner, och sedan lägga till kortison i olika styrkor beroende på hur svårt sjuk patienten är. Svarar inte patienten på det här kan man lägga till biologisk terapi, i första hand anakinra som är en anti-IL-1-blockad, förklarade Anna Carin Horne.
En studie i England undersöker just nu vad som är den bästa behandlingen. Utifrån data om hur svårt sjuka patienterna är och vilken behandling de har fått ska forskarna ta reda på vilken behandling som är bäst för vilken sjukdomsnivå. En första analys som bygger på data om 640 patienter visade inte någon skillnad på om man gav immunglobuliner för sig och kortison för sig, eller om man kombinerade dem på en gång. Nu ska forskarna göra om den här analysen för 1 700 patienter och även titta på effekten av biologiska läkemedel.
– Vi hoppas att den här studien kan lära oss vilken behandling som faktiskt är rätt, sa Anna Carin Horne.
Färre fall av MIS-C under tredje vågen
Något som har visat sig under pandemin är att antalet MIS-C-fall följde samma kurva som antalet covid-19-fall under den första och andra vågen. Under den tredje var dock antalet MIS-C-fall betydligt lägre jämfört med antalet fall i covid-19.
– Skillnaden är att i den tredje vågen är nästan hundra procent av viruset deltavarianten, sa Anna Carin Horne.
Om antalet minskade fall av MIS-C verkligen beror på att det nu är deltavarianten som dominerar vet man dock inte. Det finns undersökningar som tyder på att covid-19 triggar hög bildning av autoantikroppar (antikroppar riktade mot egna vävnader).
– Deltavarianten ser ju annorlunda ut och en tanke är att det därför inte skulle ge samma slags autoantikroppar. Men det är bara en hypotes och det återstår att se vad den immunologiska forskningen kommer fram till.
