För ett drygt år sedan kom nya hållbarhetskriterier för läkemedel från Upphandlingsmyndigheten. Syftet var att göra det enklare för regionerna att ställa miljökrav vid upphandling av läkemedel till slutenvården, så kallade rekvisitionsläkemedel.
Men hittills har det stora flertalet av regionerna inte börjat använda de nya kriterierna.
– Vi håller på att ta fram en vägledning som vi hoppas ska hjälpa fler regioner att använda hållbarhetskriterierna, säger Lena Göransson Modigh, hållbarhetsansvarig på inköpssidan i Västra Götalandsregionen.
Hon och hennes region har ett nationellt samordningsansvar för alla regioners arbete med hållbar upphandling av just läkemedel. Arbetet är en del av utvecklingsarbetet Hållbar upphandling som regionerna bedrivit sedan 2010 och där olika regioner fått huvudansvar för olika upphandlingsområden.
Hållbarhetskriterier i tre nivåer
Upphandlingsmyndighetens nya hållbarhetskriterier för slutenvårdsläkemedel är konstruerade på ett sätt som gör att regionen kan ställa olika krav på olika typer av läkemedel.
Det finns en basnivå med enbart grundläggande kontraktsvillkor som regionen kan ålägga alla anbudsgivare att uppfylla. Därtill går det att ställa krav på avancerad nivå respektive spjutspetsnivå. Då tillkommer ytterligare så kallade tilldelningskriterier. När anbuden utvärderas kan regionen premiera företag som utöver baskraven uppfyller även dessa. Det går då att dessa företags chanser att få kontraktet ökar (läs mer om hållbarhetskriterierna i faktaruta nedan).
– Den här typen av flexibelt upplägg är ett väldigt användbart sätt att arbeta när man vill komma längre i ett kravställande vid upphandling och höja ribban, säger Lena Göransson Modig.
Behöver mer stöd
Inom ramen för regionsamarbetet Hållbar upphandling tar nu en arbetsgrupp fram den vägledning till de nya hållbarhetskriterierna som hon berättar om.
– Det är ett uppdrag vi har fått av regionerna. Det stöd som Upphandlingsmyndigheten har publicerat om hållbarhetskriterierna är förvisso bra. Men många regioner kan ändå behöva ett fördjupat stöd utöver detta. Vi vill försöka ge en guidning som exempelvis talar om vilka läkemedelskategorier som det är viktigt att ställa högre miljökrav på och för vilka som krav på basnivå är tillräckligt, förklarar hon.
– De olika regionerna har skilda förutsättningar. De upphandlare som ”gör hantverket” kan ha väldigt varierande grad av specialiststöd avseende hållbarhetskrav inom organisationen. Därför vill vi erbjuda en vägledning som alla kan ta hjälp av.
Två som har börjat
Enligt vad Lena Göransson Modigh känner till har hittills två av landets 21 regioner tillämpat Upphandlingsmyndighetens nya hållbarhetskriterier när de upphandlat läkemedel till slutenvården. Först ut var Region Stockholm som startade redan 2019. Och i år har även Västra Götalandsregionen börjat använda kriterierna vid upphandling.
– Jag har ingen helhetsbild av hur långt man kommit i resten av landet. Men vad jag vet så är det ännu inga andra regioner som tillämpat kriterierna, säger hon.
De nya hållbarhetskriterierna ersätter en tidigare version av miljökriterier som för upphandling av läkemedel. Enligt en undersökning 2017 var det då bara 50 procent av regionerna som använde sig av dessa miljökrav.
– Den siffran vill vi nu höja till betydligt högre. Vårt syfte är att alla regioner ska känna sig trygga i att ställa kraven, säger Lena Göransson Modigh.
Ett första steg
Men spelar det verkligen någon roll för den globala miljöförstöringen hur slutenvården i lilla Sverige upphandlar sina läkemedel?
– Det är sant att svensk läkemedelskonsumtion bara utgör ungefär en procent av den totala läkemedelsmarknaden i världen och att slutenvården bara står för omkring en femtedel av denna procent, säger Lena Göransson Modigh.
– Men en svensk nationell harmonisering på detta område kan ändå vara ett första steg i att börja få saker att hända. Sedan vore det önskvärt med harmonisering inom hela Norden och så småningom också på EU-nivå.
