Fördelarna med hormonersättningsbehandling efter klimakteriet väger tyngre än oron för biverkningar. De kvinnor som är tveksamma till behandlingen när de börjar med östrogen är i allmänhet mindre medvetna om de förebyggande effekterna av östrogen på benskörhet och hjärtkärlsjukdom. Kvinnor med negativa förväntningar på klimakteriet hade ofta haft någon närstående med stora klimakteriebesvär. Det visar en undersökning av kvinnors inställning till klimakteriet och östrogenbehandling som gjorts av Charlotta Wåhlander i Uppsala.
Undersökningen baseras på intervjuer av 9 kvinnor som använt hormonersättning i genomsnitt 9 år. Medelåldern var 61 år och syftet med studien var att undersöka vad det är som styr kvinnans val att ta hormonersättning, hur kvinnorna upplever klimakteriet och hennes erfarenheter av informationen om behandlingen.
Fördelen med att använda en studie med öppna frågor är att kvinnorna ges möjlighet att uttrycka egna tankemönster, menar Charlotta Wåhlander. De få undersökningar som hittills har gjorts har aldrig utrett patientens perspektiv på klimakteriet.
? Deltagarantalet i intervjuerna är lågt, men resultaten är tänkta att användas för att beskriva uppfattningar och inte för statistiska beräkningar, säger Charlotta Wåhlander.
Information på apotek
Undersökningen visar att mycket kunskap om läkemedel saknas. Vissa kvinnor hade många idéer om läkemedels egenskaper och en hel del tankar var kanske inte medicinskt försvarbara. Flest funderingar fanns kring hur läkemedel fungerar i kroppen.
? Man borde göra allmänheten medveten om att kunskaper finns på apoteken, säger Charlotta Wåhlander. Det är inte säkert att alla kvinnor vet vilka alternativa behandlingar som finns. Idag är det också stressigt hos läkarna och det är inte säkert att man hinner få svar på sina frågor.
Alla kvinnor i studien använde tabletter. Kritiken mot plåster var att deras verkan mattades av, så att kvinnorna till slut fick byta till tabletter. En annan synpunkt var att en allergisk hudreaktion hade uppstått, att märken efter plåstren syntes på stranden och att plåstret inte fäste ordentligt.
Information från läkaren
Nästan samtliga intervjuade kvinnor fick sin information om behandlingen från läkaren, vilket stämmer väl överens med tidigare svenska studier på hormonersättningsterapi. Många höll sig till samma läkare hela tiden vilket troligen ökar möjligheterna att ställa frågor om sin medicinering. Man vet från andra studier att ökad kunskap om sin medicinering också leder till större följsamhet till behandling.
? De kvinnor som jag har intervjuat är säkert präglade av att de tycker bra om den läkare de går till eftersom det är läkaren som har gjort urvalet av kvinnor och att kvinnorna valt att ställa upp.
Publicerade artiklar anger att användningen av hormonersättning ökar generellt. Kvinnor uttrycker också en mer positiv attityd till behandlingen, något som har ändrats mycket under de senaste åren. I och med att det publiceras mycket både om effekter på hjärta/kärl och osteoporos blir läkarna mer medvetna om fördelarna.
– När de kvinnor jag intervjuade startade hormonbehandlingen hade de inte uppfattningen att de skulle fortsätta så länge som de sedan har gjort. Där har säkert informationen från läkarna om de positiva långtidseffekterna spelat in. Det bekräftas också av det faktum att svenska kvinnliga gynekologer och hustrur till manliga gynekologer använder avsevärt mer östrogen än normalbefolkningen, säger Charlotta Wåhlander.
Både klimakteriet och behandlingen diskuterades ofta bland vänner som var i samma situation, både privat och i arbetslivet. Diskussionen med släktingar och bekanta rörde sig både om val av beredningsform och om övertalningar att starta behandling. Veckotidningar spelar också roll som källa.
Biverkningar inget större problem
En majoritet av kvinnorna sade sig inte fundera speciellt över biverkningar, eftersom de sällan upplevt några. De biverkningar man angav var korrekta, och det var mest långtidsbiverkningar man nämnde.
Problem med mellanblödningar diskuteras ofta i internationella studier som en stor anledning till dålig följsamhet till behandling. Det var inget problem som nämndes av någon av de intervjuade kvinnorna.
Studien tyder på att kvinnorna är väl medvetna om att de tillför hormoner som finns naturligt i kroppen. De fortsätter för att de anser att hormonersättning lindrar deras klimakterieproblem utan några större biverkningar. Läkaren spelar en roll i att starta behandling, men att fortsätta är kvinnornas eget val.
? Det kvinnorna uttrycker är ett medvetande om vad behandlingen innebär, säger Charlotta Wåhlander. De har kunskaper och sedan är det i mycket sunt förnuft som styr. Jag tycker att kvinnorna har bra koll på läget, säger Charlotta Wåhlander.
En lättnad
När det gällde inställningen till klimakteriet hade de flesta kvinnorna antingen haft negativa förväntningar eller inga förväntningar alls. De problem som angavs var de vanliga som svettningar och humörsvängningar och de flesta tyckte inte att problemen var så besvärande, även om man gärna ville bli av med dem.
Resultatet av intervjuerna bekräftar två olika svenska enkätstudier om kvinnors attityder till klimakteriet. Den ena visade att uppfattningarna om kvinnors attityder till klimakteriet skiljer sig väsentligt åt mellan läkarna och kvinnorna själva. Nästan hälften av kvinnorna ansåg att klimakteriet var en lättnad, en känsla som ökade med åldern. Bland läkarna var det nästan 90 procent som trodde att kvinnorna upplevde en känsla av saknad och förlust i klimakteriet medan det endast var 30 procent av kvinnorna som kände så.
Idéerna om att andra faktorer förutom klimakteriet påverkar hur kvinnan mår i den här åldern uttrycktes så här av en kvinna: ?Jag tror att klimakteriet kommer för de flesta när man är i den åldern att man har gamla föräldrar, de blir sjuka och dör, och så kommer generationen efter, där är det skola och tonårsproblem, och man ska räcka till för alla. Man glömmer helt enkelt hur man själv mår?.
Studien är ett examensarbete vid Institutionen för farmaci, avd för samhällfarmaci vid Farmaceutiska fakulteten i Uppsala och i samarbete med kvinnokliniken på Akademiska sjukhuset. Handledare har varit Chris Bingefors, Tanja Tydén och Lotta Lisper.