Kvinnor födda i icke-västerländska länder hämtar ut omkring hälften av den mängd läkemedel som kvinnor födda i Sverige. Det sambandet konstaterar Sofie Gustafsson i arbetet med sin kommande avhandling vid ekonomihögskolan vid Lunds universitet.
Sofie Gustafsson, apotekare och doktorand i nationalekonomi, intresserar sig för de val som människor gör. I arbetet med sin doktorsavhandling har hon bland annat tittat på siffror över hur mycket läkemedel folk hämtar ut.
Studien visar att kvinnor invandrade från icke-västerländska länder hämtar ut färre läkemedel än svenskfödda. Detta trots att invandrare generellt är mer sjuka i till exempel hjärt-kärlsjukdom än infödda svenskar.
– Det kan bero på kulturella skillnader, att man väljer andra typer av behandling eller inte upplever att man behöver läkemedel. Men det kan också handla om språkförbistringar och att man inte förstår varför ett läkemedel skrivits ut, säger hon.
Tillsammans med forskarkollegan Thomas Eriksson har de undersökt de 20 vanligaste läkemedelsklasserna och tittat på sannolikheten att en person hämtar ut dessa läkemedel.
– Vi såg också att män från icke-västerländska länder hämtar ut mer läkemedel än svenskfödda. Det kan förklaras med att mycket av de läkemedel som kvinnor inte hämtar ut är förebyggande medan männen i högre utsträckning hämtar ut preparat som behandlar sjukdomar, exempel medel som används vid diabetes typ II eller kärlvidgande preparat.
I studien såg de också att ju längre personerna har bott i Sverige desto mindre skiljer sig beteendet mot svenskfödda. Sofie Gustafsson menar att informationen är intressant när man prioriterar insatser.
– Handlar det om att en person aktivt väljer bort ett läkemedel får man respektera det. Handlar det däremot om diskriminering eller att personen inte har förstått vad läkaren säger då är det allvarligt. Då behöver vården förbättra informationen till patienterna, säger hon.