Ny forskning bekräftar att inlärning och smärta hör ihop. Genom att använda transgena möss har forskare vid Washington University School of Medicine i St Louis, USA, funnit att NMDA-receptorer (N-metyl-D-aspartat) i framhjärnan, som är viktiga vid inlärning och minne, också utlöser svar på kronisk smärta.
Redan för två år sedan upptäckte forskare att transgena möss som hade ett förstärkt uttryck av en del av NMDA-receptorn, NR2B, visade bättre inlärning och minne än vanliga möss. Man antog att de också reagerade mer på smärta, men detta kunde inte visas.
I den aktuella studien användes transgena möss som hade förstärkt uttryck av NR2B i två regioner av framhjärnan. De modifierade mössen skilde sig inte från vanliga möss när det gällde akut smärta. Däremot visade de ett förstärkt neurokemiskt och beteendemässigt svar på kroniskt smärtsamma stimuli.
De transgena mössen hade också en ökad känslighet för smärta vid en tidpunkt när kontrolldjuren hade börjat återhämta sig. Forskarna drar därför slutsatsen att NMDA-receptorer i framhjärnan spelar en avgörande roll i att bevara långvariga smärttillstånd.
Forskningsresultaten innebär att man har hittat åtminstone en gentetisk bas för sambandet mellan smärta, inlärning och minne. Dessutom verkar det finnas en koppling till andra känslor som rädsla och missnöje.
Forskningen innebär att NR2B-antagonister kan mildra kronisk smärta men lämnar akut smärta opåverkad. Forskarna menar att selektiv administrering av sådana läkemedel till framhjärnan kan ge positiva effekter på kronisk smärta samt negativa emotionella tillstånd som leder till skadliga effekter på uppmärksamhet, inlärning och minne.
