KRÖNIKA. Hörde statsepidemiolog Magnus Gisslén i en intervju på Ekot på onsdagsmorgonen. Han talade om den antivirala behandlingen Paxlovid (nirmatrelvir/ritonavir) som skulle kunna rädda fler äldre från att bli svårt sjuka och dö i covid-19.
Men den potentiellt livräddande behandlingen används enligt statsepidemiologen alldeles för lite inom äldreomsorgen. Skrämmande, inte minst med tanke på pågående covidvåg. De mest sårbara äldre borde rimligen få all behandling som står till buds för att slippa allvarlig covid-19.
Som Magnus Gisslén sa i Ekot:
– Vi har en fortsatt dödlighet och allvarlig sjuklighet med sjukhusinläggningar i covid-19. En del skulle man ha kunnat förhindra om man gett behandling.
Strukturellt problem
Det här problemet diskuterade han också nyligen med min kollega Anna Bäsén i en artikel om covid-19-läget inför hösten. Det som det i grunden handlar om, är kommunernas halvdana sätt att hantera den medicinska sidan av äldreomsorgen.
Sköra äldre kan ha betydelsefull nytta av Paxlovid om de smittas av covid-19 och behandlingen ges i tid. Men detta läkemedel kan också interagera med flera andra mediciner och en läkare behöver därför göra en noggrann bedömning innan det sätts in. Det måste med andra ord finnas en läkare som snabbt går att nå och som kan göra denna bedömning.
– Den möjligheten finns inte alltid, det är ett strukturellt problem, sa Magnus Gisslén till Läkemedelsvärlden.
Ivo gör riktad tillsyn
Återigen blir vi påminda om det absurda i dagens system. Ett system där människor i de åldrar då vi, generellt sett, behöver tillgång till medicinsk kompetens som allra mest, i stället ofta får mycket sämre tillgång.
Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, bedriver sedan några år en riktad tillsynsinsats vid kommunernas särskilda boenden för äldre. Som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat nådde ingen av de 293 granskade kommunerna till fullo de krav som gäller för vården vid särskilda boenden.
Ivo bedömde 2022 att de särskilda boendena hade för låg tillgång till läkare och sjuksköterskor, att de som gjorde medicinska bedömningar saknade kompetens för det, att läkemedelshanteringen inte var patientsäker och att vården i livets slutskede var bristfällig.
Ser fortsatt allvarliga brister
Med anledning av detta startade Ivo 2022 och 2023 en lång rad tillsynsärenden i kommuner runt om i landet. På sin hemsida skriver Ivo nu att kommunernas återredovisningar visar att det pågår ett omfattande arbete för att åtgärda bristerna.
“Likväl finns det fortsatt allvarliga brister i flera kommuners förmåga att säkerställa en godtagbar kvalitet och säkerhet. Tillsynen fortsätter därför i ett antal kommuner”, skriver Ivo.
Jo, det verkar ju behövas, kan man konstatera. Inte minst med tanke på att läkarbristen i äldreomsorgen fortfarande alltså leder till att sköra äldre går miste om potentiellt livräddande antiviral covid-19-behandling.
Blir ingen äldreomsorgslag
Ivo gör en viktig insats med sin riktade tillsyn. Men räcker det verkligen? Nej, jag är säker på att det behövs mycket mer om vi verkligen ska kunna göra något åt bristen på medicinsk kompetens i äldreomsorgen.
De som hoppats att Olivia Wigzells utredning om en ny särskild äldreomsorgslag skulle vända utvecklingen åt rätt håll blev ju besvikna i fjol. Efter remissrundan med mycket kritik från kommunerna skrotade den nuvarande regeringen utredningens förslag.
Det blir alltså ingen äldreomsorgslag.
Så frågan är hur det går med utredarens olika förslag om ökad tillgänglighet till medicinsk kompetens i äldreomsorgen? Bland annat föreslog utredaren att det dygnet runt ska vara möjligt att få läkarbedömning.
Ställ krav på kommunpolitikerna
Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) besvarade i december i fjol en skriftlig fråga om saken från riksdagsledamoten Ulrika Westerlund (MP).
I sitt svar skriver ministern att de förslag från Olivia Wigzell som syftar till att stärka den kommunala hälso- och sjukvården “bereds vidare i Regeringskansliet”. Med en välvillig tolkning kan det innebära att regeringen trots allt inte släppt frågan om kommunernas ansvar för att äldre har tillgång till den medicinska kompetens de behöver.
Hoppas det. För uppenbarligen klarar kommunpolitikerna inte att prioritera detta på egen hand – om inte lagen ställer skarpare krav på dem. Och så här kan vi faktiskt inte ha det.