?Och nu kommer väl bomben i min presentation? sa Lars Reje innan han tog sats och presenterade sitt förslag på prismodell för de generiska läkemedlen. ?Bomben? briserade inte omedelbart, men i efterhand är det just denna prismodell som dominerat debatten om apoteksmarknadsutredningen. Störst är missnöjet från de som ska betala läkemedelsnotan, Sveriges kommuner och landsting.
? I Sverige har vi idag ett system för att prissätta läkemedel som hela Europa sneglar på, att helt ta bort det och ersätta det med ett system som är betydligt mer byråkratiskt är väldigt tveksamt, säger Magnus Thyberg, apotekare och utredare på Sveriges kommuner och landsting, SKL.
? Med en växande läkemedelsnota är landstingen beroende av substitutionen och en fungerande generikamarknad för att klara budgetarna, fortsätter han.
Totalt sett kommer Lars Rejes prismodell spara statskassan drygt 100 miljoner kronor per år enligt Rejes egna beräkningar. Men Kenneth Nyblom, ordförande för Föreningen för generiska läkemedel, tror att staten inte kommer se mycket av de pengarna.
? Det förslag som Reje presenterar är oerhört byråkratiskt och svårkontrollerat och inbjuder till mygel. Det här handlar om stora internationella kedjor som köper in läkemedel till hela Europa. Därmed kommer de runt alla kontrollsystem och kan även tvinga in de generiska läkemedelsföretagen i avtal som myglar bort pengarna från Sverige, säger han.
Det mygel Kenneth Nyblom tror kommer uppstå beror på systemet som Lars Reje föreslår för att landstingen även i fortsättningen ska kunna spara pengar på generisk substitution. Idag konkurrerar generikaföretagen fritt, och eftersom Apoteket hela tiden ska sälja den billigaste kopian så pressas priserna nedåt och landstingen sparar pengar. Enligt Rejes plan ska i stället LFN bestämma priset på varje läkemedelsgrupp och alla kopior av ett visst läkemedel kommer alltså att kosta lika mycket. Samtidigt ska apoteken förhandla ned inköpspriset från läkemedelsföretagen. Sen ska en viss procentsats av de pengar som apoteken sparar på sina förhandlingar betalas tillbaka till staten. På så sätt ska samhället få del av den prispress som det är tänkt att de stora apotekskedjorna ska ge upphov till.
Det är den här återbetalningen som både Kenneth Nyblom och Magnus Thyberg är mycket tveksamma till.
? Det vi kan vara säkra på är att de här två förhandlande parterna kommer göra allt de kan för att inte behöva ge några pengar till LFN. Det kommer bli en ständig dragkamp mellan LFN och företagen där företagen hela tiden kommer hitta nya kryphål som LFN sedan försöker täppa till. Dagens system är ju mycket enklare i det att vi som köpare direkt får del av prispressen, säger Magnus Thyberg.
? Vi hade gärna sett att utredaren noggrannare hade utrett om det går att, med vissa modifikationer, ha kvar den prismodell som vi har idag även på en omreglerad apoteksmarknad, säger Magnus Thyberg.
Men enligt utredaren Lars Reje var det aldrig någon större fråga.
? Det behövde vi inte utreda särskilt länge. Dagens modell är uppbyggt på ett monopolsystem, ska man ha en modell där apoteken ska förhandla om inköpspriserna så fungerar det ju inte att LFN bestämmer vad priset ska vara.
Att hans modell är krånglig och byråkratisk och uppmanar till mygel håller han inte heller med om.
? Det är klart att det kommer bli mycket mer byråkrati när det finns fler aktörer på marknaden, men det klarar myndigheterna. Och när det gäller mygel så är det klart att det alltid finns risk för det när det är människor inblandade. Idag finns det inget system för staten att ta del av de pengarna, och då finns det heller inget system att gå runt, och heller ingen diskussion om mygel. Men jag vill ju få till ett mycket kraftfullare system där samhället får större del av de här pengarna, säger Lars Reje.
I övrigt är han rätt trött på kritiken.
? Det finns starka särintressen här som alla vill försvara sitt nu.
Men att kritiken blir reducerad till särintressen är lite vanskligt säger Magnus Thyberg.
? Det är klart att det är mycket särintressen nu, men när både industrin som säljer läkemedlen och vi som ska köpa dem inte tror att systemet kommer att fungera, då är det kanske en bra idé att lyssna på kritiken.