Redan i januari i år hade Riksrevisionen identifierat ett antal problem på den omreglerade apoteksmarknaden. Det ledde til beslutet att göra en granskning av hur regeringen skött sitt förberedelsearbete. Målet med granskningen var att undersöka om regeringen, myndigheter och bolag har agerat på ett sätt som gynnat målen med omregleringen.
I slutet av oktober kom resultatet i form av en rapport innehållande en hel del kritik. Riksrevisionen anser att regeringen genom att inte haft klara och tydliga spelregler för apoteksaktörerna gjort förutsättningarna sämre, inte minst för småföretagarna.
– Regeringen hade kunnat arbeta mer för att uppnå målet med mångfald på apoteksmarknaden vad gäller just företagare som vill starta på egen hand, säger Monica Rupprecht Hjort, utredare på Riksrevisionen.
Riksrevisionen konstaterar till exempel att principen för prissättning för Apotekets övergångslösning av receptexpeditionssystemen, ATS, inte har varit konkurrensneutral mellan stora och små företag, vilket missgynnat egenföretagare. Detta trots att ett av målen med omregleringen varit att öppna för entreprenörer.
– Vi har varit tydliga när vi kommunicerat reformen att apoteksmarknader överlag kännetecknas av stora skalfördelare och att det inte är lätt att klara sig som en liten aktör. Det var en av anledningarna till att vi bildade Apoteksgruppen för att fånga upp entreprenörerna. Tittar man på den prismodell vi valt så är den en fördel för småföretagare till skillnad från om apoteken själva hade förhandlat med industrin, säger Joakim Pettersson, politiskt sakkunnig hos socialminister Göran Hägglund.
Ett annat område som oroar Riksrevisionen är tillgängligheten på glesbygden. De menar att regeringens tillfälliga avtal med apoteksköpare och Apoteket AB:s åtagande vad gäller ombuden inte är tillräcklig för att tillgodose en tillfredsställande apoteksservice i glesbygden. Eftersom insynen i avtalen är begränsade är det svårt att förutsäga hur det blir på sikt.
– Man skulle kunna tänka sig en prisdifferentiering mellan tätort och glesbygd, som skulle kunna byggas in i en förändrad handelsmarginal, säger Monica Rupprecht Hjort.
Ytterligare ett område som Riksrevisionen slår ner på är det statliga bolaget Apotekens Service AB, ASAB. Ett bekymmer som identifieras är att ASAB har flera myndighetsliknande uppdrag men att dessa inte är ordentligt reglerade. Bland annat är det oklart vad en enskild aktör har för möjligheter att överklaga ett beslut från ASAB, om till exempel it-system.
– Det här är något vi måste hålla ögonen på, vad konsekvenserna blir i praktiken. Det är inte helt oproblematiskt att välja organisationsform för den typen av funktion som Apotekens Service har, vissa delar passar bättre i ett bolag än andra. Samtidigt är det viktigt att inte ha för många huvudmän. Men vi följer utvecklingen noggrant och är beredda att ompröva om det visar sig vara nödvändigt, men där är vi inte idag, säger Joakim Pettersson.
Att det borde finnas en tillsyn av Apoteken Service är något man håller med om från apoteksaktörerna.
– Eftersom vi är hänvisade till att använda de system och register som de tillhandahåller vore det rimligt att det fanns någon med tydligt tillsynsansvar som kontrollerade att systemen verkligen är de mest effektiva och fungerar på ett sätt som gynnar patientsäkerheten, säger Cecilia Marlow, vd Kronans Droghandel och ordförande i Sveriges Apoteksförening.
