Totalt får 21 myndigheter eller övriga organisationer kritik för sina årsredovisningar för 2018 och därmed en modifierad revisionsberättelse. I de flesta fall rör det sig om en reservation mot ett eller flera uttalanden i årsredovisningen.
Bland myndigheterna som fått en sådan reservation finns E-hälsomyndigheten. Där påpekar Riksrevisionen att man i årsredovisningen inte gjort någon återrapportering för grunderna hur man beräknat storleken på avgifterna enligt lagen om receptregister och lagen om läkemedelsförteckning. Enligt revisionsberättelsen var detta något som regeringen specifikt efterfrågade i förordningen med instruktioner till E-hälsomyndigheten.
Även Göteborgs universitet får kritik av Riksrevisionen. I detta fall handlar det om att universitet bedrivit restaurang- och cateringverksamhet utan att detta tillåts enligt högskolelagen. Förutom att ta ut avgifter för detta har man enligt Riksrevisionen också tagit ut avgifter för en terapimottagning, vilket strider mot avgiftsförordningen.
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Forte, kritiseras för att ha överskridit budgetramen. Den så kallade bemyndiganderamen uppgår till 1 280 miljoner kronor medan myndigheten enligt årsredovisningen har ”utestående åtaganden” för 1 301 miljoner kronor – det vill säga 21 miljoner mer än man beviljats. Myndigheten har dessutom förlängt tidsramen för bemyndigandets slutår till 2025. Från början var det 2022.
Även Regionala Etikprövningsnämnden i Stockholm får kritik. I detta fall handlar det om att årsredovisningen lämnats i försent – den 25 februari i stället för den 22. Den kan enligt Riksrevisionen därför ”inte anses avlämnad i enlighet med förordningens villkor.”
En reservation från Riksrevisionen, som i fallen ovan, innebär att förutom de påpekade bristerna bedömer Riksrevisionen att årsredovisningen ger en rättvisande bild.
