Forskare vid Karolinska institutet har i samarbete med andra tagit reda på hur viruset som orsakar Krim-Kongo blödarfeber tar sig in i våra celler. Resultaten som är publicerade i Nature microbiology är ett viktigt steg i utvecklingen av läkemedel mot sjukdomen.
Hög dödlighet och ingen behandling
Det virus som orsakar Krim-Kongo blödarfeber heter nairovirus. Människor får vanligen viruset genom fästingbett. Blödarfebern är en fruktad sjukdom med en dödlighet på upp till 40 procent. Symtomen kommer plötsligt och innefattar feber, muskelvärk, magont, ledsmärtor, kräkningar och blödningar som kan orsaka organsvikt.
Det finns inget vaccin mot nairovirus och heller inga specifika läkemedelsbehandlingar mot infektionen. Men den nya studien ger hopp om att forskarna kommer att kunna få fram en sådan behandling. I studien kunde forskarna se att nairoviruset tar sig in i våra celler via ett protein på cellytan.
Detta protein är den så kallade LDL-receptorerna som reglerar kolesterolnivåer i blodet.
– När vi känner till vilken receptor viruset använder sig av kan vi producera receptorn i provrör och ge som läkemedel. Då kan vi lura viruset att binda till de receptorerna istället för till cellerna och därmed stoppa viruset från att sprida sig i våra kroppar, säger Ali Mirazimi, adjungerad professor vid Karolinska institutet och en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande.
Krim-Kongo drabbar nya områden
Krim-Kongo blödarfeber är en av de smittor som riskerar att öka och sprida sig till nya geografiska områden i takt med att klimatet på jorden blir varmare. Sjukdomen förekommer enligt Folkhälsomyndigheten i dag i ett 40-tal länder i bland annat Centralasien, Mellanöstern och delar av Afrika.
På senare år har viruset också spridits längre norrut, bland annat till Spanien och Frankrike. Inget fall har hittills diagnostiserats i Sverige.
Även hyalommafästingen, den fästingart som överför viruset, har börjat dyka upp i områden där den inte fanns tidigare. Den är större än de fästingar som är vanliga i Sverige och förekommer framför allt i varmare klimat än vårt.
Men hyalommafästingar som kommit hit med flyttfåglar hittas numer ibland även här, något som Läkemedelsvärlden har rapporterat om.
Ger beredskap mot smittan
I den aktuella studien använde forskarna miniorgan som man utifrån mänskliga stamceller odlar fram i provrör. Samma modell har tidigare använts för att identifiera hur Ebolavirus tar sig in i celler.
Resultaten bekräftades även i tester på möss. De möss som saknade LDL-receptorn blev inte lika sjuka av Krim-Konga blödarfeberviruset som andra.
– Det här är ett viktigt steg i vår beredskap mot sjukdomen. Krim-Kongo blödarfeber är en sjukdom vi helst inte vill ha. Om sjukdomen börjar dyka upp på fler platser kanske vi redan kan ha ett läkemedel som vi kan ta in i kliniska prövningar, säger Ali Mirazimi.
Forskningen har skett i samarbete med Medical university of Vienna, Österrike, Helmholtz centre for infection research, Tyskland, National institutes of health, USA, och företaget JLP health. Huvudsakliga finansiärer är Vetenskapsrådet och EU.
