Regeringen presenterade på torsdagen forsknings- och innovationspropositionen för åren 2021-2024.
– Vi miljardsatsar på forskning och innovation i hela landet. Forskning och innovation krävs för att återstarta ekonomin och bygga kompetens, konkurrenskraft och välfärd, sade utbildnings- och forskningsminister Matilda Ernkrans, S, när hon vid en pressträff presenterade propositionen tillsammans med näringsminister Ibrahim Baylan, S.
Deras budskap var att regeringen vill ge ett extra stort statligt resurstillskott till forskning och innovation för att behålla Sveriges position som forskningsnation trots pandemin.
– Vi är ett av de länder som totalt sett satsar mest på forskning och innovation när man räknar både privata och offentliga investeringar. Nu känner vi en viss oro för att man inom näringslivet håller tillbaka investeringar på grund av den osäkerhet som pandemin skapar. Med kraftiga statliga satsningar vill vi även stimulera privat finansierad forskning och innovation och se till att dessa investeringar fortsätter att hamna i Sverige, sade Ibrahim Baylan.
Bygger på mittenuppgörelse
Redan i budgetpropositionen för 2021 angav regeringen har mycket medlen till forskning och innovation behöver ökas. För 2021 föreslår regeringen en niodubbling av de statliga medlen vilket innebär att sammanlagt 3,4 miljarder ska gå till detta område. Sedan satsas omkring tre miljarder årligen 2022 och 2023 och 3,75 miljarder år 2024.
Detta innebär en ökning av de statliga medlen till forskning och innovation med sammanlagt 13,6 miljarder kronor, jämfört med satsningarna i föregående forskningsproposition, 2016.
I den nya forsknings- och innovationspropositionen presenterar regeringen nu hur den vill använda pengarna. Propositionen bygger på en uppgörelse mellan socialdemokraterna, centern och liberalerna. Förslagen fokuserar på det regeringen kallar fem stora samhällsutmaningar. Dessa är klimat och miljö, hälsa och välfärd, digitalisering, kompetensförsörjning och arbetsliv samt ett demokratiskt och starkt samhälle.
I forsknings- och innovationspropositionen föreslår regeringen sex nya nationella forskningsprogram inom skilda forskningsområden. De föreslagna programmen ska handla om hav och vatten, virus och pandemier, psykisk hälsa, digitalisering, brottslighet respektive segregation. Dessutom förstärks fem befintliga program om klimat, hållbart samhällsbyggande, livsmedel, antibiotikaresistens och arbetslivsforskning.
Satsningar mot virus och pandemier
Satsningarna inom hälsa och life science är till stor del präglade av erfarenheterna av pandemin.
En nyhet är därför ett nytt tioårigt nationellt forskningsprogram om virus och pandemier, som får 100 miljoner kronor per år under de kommande fyra åren. Enligt Matilda Ernkrans kan forskningen inom programmet till exempel handla om hur olika virus smittar, om virussjukdomar och nya behandlingar. Men forskningen kan även gälla annat än det rent medicinska, som pandemins sociala och ekonomiska effekter och vilka åtgärder mot smittspridning som är effektiva.
– Nya virusvarianter kommer uppstå också i framtiden och kan ge upphov till liknande pandemier. Den vetskapen och den situation vi just nu befinner oss i visar att vi behöver stärka kunskapen om virus och infektionssjukdomar, framhöll Matilda Ernkrans.
I forsknings- och innovationspropositionen ingår också en satsning för att stärka laboratoriekapaciteten i Sverige. Det sker genom en riktad satsning på Scilifelab, ett nationellt forskningscenter inom molekylärbiologi som drivs av bland annat Karolinska institutet och KTH. Syftet är att öka förmågan att snabbat ställa om verksamheten vid framtida pandemier. Scilifelab får 130 miljoner kronor över fyra år.
Andra life science-satsningar
Regeringen förstärker även det nationella forskningsprogrammet om antibiotikaresistens vid Vetenskapsrådet med 75 miljoner kronor årligen. Ytterligare insatser som presenteras i forsknings- och innovationspropositionen är en rådgivande funktion vid Vetenskapsrådet för bättre nyttjande av hälsodata för forskning och innovation.
Forskningsfinansiären Vinnova får totalt 486 miljoner kronor 2021-2024 för arbetet med samverkansprogrammet hälsa och life science. Det ska möjliggöra ökade satsningar på utveckling av ny molekylär diagnostik och behandling, ett nationellt program för proteinforskning och läkemedelsproduktion samt ”explorativ tvärsektoriell medicinsk forskning och innovation i samverkan”.
Forskningsrådet Forte får ökade fria forskningsmedel om 110 miljoner kronor 2021–202. Det ska ge bättre möjligheter att göra utlysningar utifrån kunskapsbehov inom myndighetens ansvarsområden hälsa, arbetsliv och välfärd. Därutöver får myndigheten även i uppdrag att finansiera forskning om prevention och folkhälsa.
Höjt anslag till universitet och högskolor
I forsknings- och innovationspropositionen finns också en rad förslag som mer direkt påverkar förutsättningarna för våra högskolor och universitet. En nyhet är en ökning av basanslaget till statliga högskolor från dagens 12 000 till 17 500 kronor per helårsstudent.
Regeringen vill också inrätta ett nytt universitet genom att låta Mälardalens högskola bli Mälardalens universitet 2022.
Dessutom föreslår regeringar flera ändringar i högskolelagen. En ändring handlar om att värna den akademiska friheten inom akademisk forskning och en annan om att tydliggöra högskolans ansvar för samverkan, internationalisering och livslångt lärande.
De närmaste månaderna kommer olika delar i forsknings- och innovationspropositionen sannolikt att debatteras i olika sammanhang och framåt våren väntar en debatt i riksdagen. Enligt Matilda Ernkrans verkar det sannolikt att riksdagen kommer att kunna fatta beslut om propositionen kring april.