Finns det några kosttillskott eller medicintekniska produkter som hjälper mot förkylning? Som Läkemedelsvärlden rapporterade fick Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, i våras i uppdrag av regeringen att undersöka denna ofta hett omdebatterade fråga.
Nu är SBU klar med sin dammsugning av forskningslitteraturen och publicerar rapporten “Effekten av vitaminer, mineraler samt medicintekniska produkter vid förkylning”.
Munsprayer mot förkylning
De medicintekniska produkter som rapporten tar upp är mun- och nässprayer som är avsedda att skapa en barriär på slemhinnorna i näsa och svalg. På så vis ska dessa sprayer hindra förkylningsvirus från att få fäste.
SBU har granskat forskningen om två typer av sådana barriärsprayer. Den ena är Coldzyme, en halsspray med enzymet trypsin och konsistensmedlet glycerol. Produkten marknadsförs som ett sätt att skydda sig mot förkylningsvirus och förkorta förkylningen om man blir smittad.
Starka företagskopplingar i studierna
I sina sökningar hittade SBU fyra publicerade studier om Coldzyme som var randomiserade och hade en kontrollgrupp. I några av dem syns vissa positiva effekter av sprayen, i andra fall var det ingen signifikant skillnad mellan behandlingsgrupp och kontrollgrupp.
Men problemet med studierna är de starka kopplingarna till bolaget bakom Coldzyme. I tre av fyra studier är anställda i företaget med som förstaförfattare eller medförfattare. SBU menar att detta ger en hög risk för bias. Resultaten kan med andra ord bli snedvridna på grund av att forskarna medvetet eller omedvetet har förutfattade meningar om produkten som de har en koppling till.
Samma problem med spray nr 2
Detta problem gäller även för studierna om den andra medicintekniska produkten, mun- och nässpray med ämnet karragenan som utvinns ur rödalger. Denna produkt marknadsförs under namnet Viruseptin för samma användningsområde som Coldzyme.
Här hittade SBU fem publicerade randomiserade studier med kontrollgrupp. Men också i detta fall är många av författarna antingen anställda vid företaget bakom produkten eller har andra kopplingar dit.
SBU har också en hel del andra invändningar mot hur studierna om sprayerna har genomförts. Både metodmässigt och när det gäller registrering och rapportering.
Hoppas på bättre studier
Sammanfattningsvis menar myndigheten därför att det på grund av brister i studierna inte går att svara på om Coldzyme eller Viruseptin hjälper mot förkylning.
– Det vore bra om företagen tar till sig av detta så att det kan komma nya studier med mer tillförlitliga resultat, säger Stefan Jansson, specialist i allmänmedicin, Brickebackens vårdcentral i Örebro, till Läkemedelsvärlden.
Han är sakkunnig i projektgruppen bakom SBU-rapporten, men betonar att han uttalar sig i sin yrkesroll som allmänläkare.
Vi vet fortfarande ganska lite
SBU har även granskat forskningsläget om sju olika ämnen som finns som kosttillskott och deras eventuella effekt mot förkylning. Vad vet vi i dagsläget om kosttillskottens förmåga att förebygga och/eller lindra förkylningar?
Det övergripande svar som träder fram ur SBU:s rapport är att vi fortfarande vet ganska lite. Detta trots att frågan har diskuterats i så många år.
Precis som med munsprayerna så saknas “entydigt vetenskapligt stöd” för att vitaminer eller mineraler kan förebygga, lindra eller bota en förkylning.
Zink kan möjligen förkorta sjukdomen
I forskningen om vitaminer och mineraler är en vanlig svaghet att forskarna inte gör skillnad mellan personer som har brist på det aktuella ämnet och andra personer.
Men det är ändå skillnad i vetenskapligt bevisläge mellan de olika kosttillskotten. För ett par av dem har SBU trots allt funnit en del vetenskapligt stöd för en effekt.
Ett ämne som, enligt SBU, möjligen kan förkorta en förkylning är zink. Studier tyder på att om man tar zink vid symtomdebut så kan luftvägsinfektionen bli i genomsnitt två dagar kortare.
Vitamin C kan ha viss effekt
Även vitamin C verkar, menar SBU, kunna ha en viss effekt. Kunskapsgenomgången tyder på att C-vitamin både kan förhindra och förkorta en förkylning, “men effekterna är små och osäkra”.
När det gäller vitamin D tyder forskningen tvärtom på att tillskott varken kan förebygga eller lindra förkylningar.
Och effekterna av vitaminerna B6 och B12 är oklara. Samma sak gäller effekterna av magnesium och selen samt av kombinationer av vitaminer och mineraler.
Positivt med säkrare kunskap
Stefan Jansson säger att SBU-genomgången av kunskapsläget egentligen inte bjöd på några verkliga överraskningar, men tycker ändå att den är meningsfull.
– Det är bra att detta är gjort. Det har ökat vår kunskap om de här frågorna som det är ständig debatt om. I min roll som allmänläkare känns det tryggt att ha det här underlaget när jag får frågor av mina patienter. Jag hoppas att fler i vården kommer att kunna få användning av det, säger han.
Själv brukar han inte aktivt rekommendera någon av de granskade produkterna.
– Jag tycker det finns bättre saker att lägga pengarna på, och effektivare sätt att förhindra förkylningar, säger han.
– En del av det vi lärde oss under pandemin om hur man undviker att bli smittad och att smitta andra är fortfarande användbart. Att nysa i armvecket och inte gå till jobbet om man är genomförkyld är två exempel. Och vi som jobbar inom vården och träffar många sköra personer ska så klart vara extra försiktiga.
