Kostnaderna ska sänkas ? med patienternas hjälp

Det finns inga skäl att använda nya dyra läkemedel när det finns äldre och beprövade som är lika bra eller bättre. Så lyder kampanjparollen när Läksak, Stockholms läns expertorgan i läkemedelsfrågor, tillsammans med Apoteket bearbetar allmänheten i huvudstaden med omnejd. Målet är i första hand att bromsa läkemedelskostnads-utvecklingen, bland annat genom helsidesannonser i dagspressen, en webbtjänst och en patientversion av baslistan, ?Kloka listan?, som utplacerats på länets apotek och läkarmottagningar. Kloka listan-kampanjen har pågått sedan i höstas; först inriktade den sig främst mot förskrivarna men nu är målgruppen alltså den breda allmänheten.

? Ett av syftena är att få till stånd en dialog kring läkemedelsbehandlingen där läkaren tvingas ta fram argumenten för sitt preparatval och i vissa fall kanske ändrar det enligt baslistan. Dialogen och patientens ökade kunskap kan leda till att behandlingsföljsamheten förbättras och kassationen av läkemedel minskar, säger Rolf Tryselius, vice ordförande i Läksak.

Stig Nyman, landstingsråd (kd) i Stockholm, beskrev vid en presskonferens i maj kampanjen som en av flera åtgärder som man vidtagit för att åstadkomma en mer balanserad kostnadsutveckling på läkemedelsområdet ? något som i sin tur skulle underlätta landstingens planerade övertagande av den offentliga läkemedelsnotan.

Gutar pionjärer
Parallellt med att läkemedelsindustrin försöker hitta nya vägar att nå allmänheten (LV 1-2/01), satsar alltså även många läkemedelskommittéer stort på att nå samma målgrupp. Gotlands läkemedelskommitté intog en pionjärroll häromåret med sina annonskampanjer i lokalpressen och många har följt efter. På Gotland följdes mer allmänna budskap upp med annonser som upplyste om besparingspotentialen vid byte från Losec till Lanzo, vilket orsakade visst rabalder. LV har pejlat stämningen i läkemedelssverige inför denna trend i allmänhet och Stockholms läns landstings aktuella kampanj i synnerhet.

?Oron kan öka?
Ulf Edstedt, vd för Läkemedelsindustriföreningen, tror att en patientversion av rekommendationslistan kan skapa oro och förvirring, speciellt om patienten står på ett läkemedel som inte finns med på listan.

? Detta faktum kan så tvivel som kan påverka patient-läkarrelationen negativt. Många, inte minst äldre, kan undra om läkaren valt det läkemedel som är bäst för patienten själv eller det som är bäst för landstingets ekonomi. Detta kan leda till en misstro mot sjukvården och många kan komma att söka en ?second opinion? från en annan förskrivare.
   ? En mer allmän kampanj för rationell läkemedelsanvändning, utan ensidigt fokus på att spara pengar åt stat och landsting, skulle ge bättre resultat, säger Ulf Edstedt.

?Oron minskar?
Rolf Tryselius tror tvärtom att patientversionen av baslistan kan minska oron hos patienterna eftersom den skapar en dialog där läkaren får förklara läkemedelsvalet.

? Att läkaren kan ha skäl att gå utanför listan anges dessutom tydligt i början av patientversionen.
   Hur mycket kan man då i marknadsföringstermer räkna hem från en kampanj till allmänheten? Det är ju ytterst läkarna som har makten över receptblocket och många patienter litar säkerligen på att läkarens val är det bästa.

? Läkarna är förstås nyckelgruppen och satsningen ska ses som ett komplement till vår kontinuerliga information gentemot förskrivarna. De tre miljoner som läggs på kampanjen totalt är egentligen en liten satsning i relation till de miljardbelopp som landstinget och staten årligen betalar för läkemedelsförbrukningen i Stockholm, säger Rolf Tryselius.
   

Läkemedelsverket, ser inga större problem med att patienterna får ta del av regionala baslistor men understryker att informationen måste presenteras med omdöme.

? Det handlar om information som utan tvekan angår patienterna i deras egenskap av människor, läkemedelsanvändare och skattebetalare. Men frågan är komplicerad, vi är emot reklam för enskilda läkemedel direkt till patienten och den här typen av informationsspridning tangerar i viss mån den problematiken.

? Allmänhetens informationsmognad har ökat på senare tid, människor klarar i högre grad av att handskas med skenbart motsägande information. Jag tror inte att patienternas oro behöver öka, frågorna kring behandlingen finns där ändå, säger Gunnar Alvan.

?Oetiskt att inte informera?
De representanter för landets övriga läkemedelskommittéer som Läkemedelsvärlden varit i kontakt med är i stora drag eniga om att kampanjer till allmänheten är värda sitt pris.

? Läkarna är den viktigaste nyckelgruppen, men vi bör utan tvekan jobba mot patienterna också. Det är dock svårt att peka på enskilda åtgärder som ger en jättelik effekt. Vi får inte glömma att industrin lägger ner 200 000 kronor per läkare och år på marknadsföring och man använder ju både tilllåtna och otillåtna medel för att nå ut med sin information till läkare och allmänhet, säger Kenneth Widäng, ordförande för läkemedelskommittén i Norrbotten.

Lena Ideman, apotekschef och sekreterare i Gotlands läkemedelskommitté, skulle själv bli upprörd om hon fick reda på att hon betalat hundralappar i onödan för sin medicin.

? Det vore oetiskt att inte upplysa allmänheten om prisskillnaderna mellan likvärdiga preparat.