De statliga kostnaderna för receptläkemedel ökar i år mer än vad Socialstyrelsen trodde i höstas. Det framgår av myndighetens nya analys och prognos för läkemedelsförsäljningen 2024-2027.
Enligt denna kommer statens kostnader för förskrivning inom läkemedelsförmånen under 2024 att öka till 38,9 miljarder kronor. Då ingår moms, men de rabatter som regionerna får genom hemliga så kallade sidoöverenskommelser är inte medräknade. Det betyder att den slutliga kostnaden sannolikt blir lägre än i Socialstyrelsens prognos.
Socialstyrelsens bedömning bygger på data till och med det första kvartalet i år.
Kostnaderna för receptläkemedel upp 11 %
I en prognos i höstas räknade Socialstyrelsen med att kostnaderna för receptläkemedel skulle öka med åtta procent 2024 jämfört med 2023. I den senaste prognosen väntar sig myndigheten i stället en elvaprocentig ökning, vilket innebär nästan en miljard högre kostnad än i den förra prognosen.
Enligt rapporten bidrar många faktorer till att läkemedelsnotan går upp snabbare. Dels är inflation och svag krona kostnadsdrivande. Och dels bidrar förändringar på flera olika behandlingsområden.
Ett sådant område är särläkemedel mot sällsynta sjukdomar som cystisk fibros, hemofili A och B samt Skelleftesjukan. Här har nya läkemedel tillkommit i läkemedelsförmånen. Det gäller bland annat läkemedlet Amvuttra (vutrisiran) mot Skelleftesjukan.
Särläkemedel har också fått vidgade indikationer så att fler patienter kan få behandlingen.
Många faktorer bidrar
Även för onkologiläkemedel, biologiska läkemedel mot inflammatoriska sjukdomar, hjärt-kärlläkemedel och läkemedel mot nervsystemets sjukdomar väntas kraftiga kostnadsökningar i år och de närmaste åren.
Ett annat kostnadsdrivande område är diabetesläkemedel. Det gäller inte minst icke-insuliner som Ozempic och Rybelsus (båda med den aktiva substansen semaglutid).
Socialstyrelsens projektledare Moa Ivergård kommenterar utvecklingen kring diabetesläkemedlen i en intervju för nyhetstjänsten Läkemedelsmarknaden (bakom betalvägg):
– Bristen på semaglutid innebär en viss kostnadsdämpning, men vi räknar med att produktionen tar fart så småningom och att efterfrågan kommer att mötas, säger hon.
Osäkra prognoser framåt
För åren 2025-2027 räknar Socialstyrelsen med en fortsatt ökning av statens kostnader för receptläkemedel med sex till sju procent per år. Men prognosen är osäker.
– Det är många osäkerheter, fler än vanligt skulle jag säga, säger Moa Ivergård till Läkemedelsmarknaden.
– Inflationen är på väg ner men samtidigt är den svenska kronan ganska svag. Nu håller TLV också på att se över hela takprissystemet.
