Socialstyrelsen har publicerat en rapport om kostnaderna för läkemedel åren 2020-2025. Utvecklingen hittills och prognosen framåt visar på en kraftigare kostnadsökning för sjukvårdens läkemedel, rekvisitionsläkemedlen, än för de läkemedel som skrivs ut på recept inom läkemedelsförmånen.
Kostnaderna för läkemedel ökar i olika takt
I fjol var kostnaderna för förmånsläkemedel (exklusive patientens egenavgift) ungefär tre gånger så stora som kostnaderna för rekvisitionsläkemedel. Men skillnaden kommer de närmaste åren att krympa, tror Socialstyrelsen.
Rekvisitionsläkemedlen kostade samhället 12,1 miljarder kronor i fjol. Enligt prognosen kommer kostnaden att öka med mellan 8 och 12 procent per år under perioden 2023-2025. Den kommer då att vara uppe i omkring 15,9 miljarder kronor.
ATMP och cancerläkemedel bidrar
De är främst två faktorer som förklarar den väntade snabba kostnadsökningen för rekvisitionsläkemedel, enligt Socialstyrelsen. Dels ökar användningen av nya dyrare immunterapier inom cancervården successivt.
Och dels förväntas introduktionen av så kallade avancerade terapiläkemedel, ATMP (genterapier och cellterapier), gå allt snabbare. Dessa läkemedel är vanligen engångsbehandlingar med mycket höga priser.
Även förmånsläkemedel ökar
För receptläkemedel inom förmånen räknar Socialstyrelsen med en årlig kostnadsökning på 5-7 procent under prognosperioden. Kostnaden kommer då att vara uppe i 38,8 miljarder kronor år 2025.
Även här är ökad användning av nya cancerläkemedel en av de faktorer som ökar kostnaderna för läkemedel. Andra faktorer som bidrar är ökade kostnader för adhd-läkemedel, en åldrande befolkning med ökande behov av nya orala antikoagulantia mot komplikationer av förmaksflimmer samt stigande kostnader för behandlingar av inflammatoriska sjukdomar.
Notan för diabetesläkemedel stiger
Socialstyrelsen spår också att samhällets utgifter för diabetesläkemedel inom förmånen kommer att öka från 2,9 miljarder i fjol till 4,1 miljarder kronor 2025. I summorna ligger både insuliner och icke-insuliner.
Det är kostnaderna för icke-insuliner som väntas öka eftersom vissa av dessa diabetesläkemedel även kan användas mot fetma.
Stabilt för smittskydddsläkemedel
I rapporten om kostnaderna för läkemedel redovisar Socialstyrelsen läkemedel mot hiv och hepatit C för sig. Samlingsnamnet är smittskyddsläkemedel.
Socialstyrelsen räknar med att kostnaderna för dessa behandlingar kommer att stabilisera sig runt 1,2 miljarder kronor årligen. fram till 2026.
