Två gånger om året presenterar Socialstyrelsen en rapport över läkemedelsförsäljningen i Sverige. Den senaste, som presenterades idag, visar att kostnaderna för läkemedelsförmånen väntas öka med 1-2 procent 2006 till knappt 18,8 miljarder kr. Samtidigt pekar Socialstyrelsens prognos på att kostnadsökningen blir 2-3 procent för 2007. För åren 2008-2010 förväntas kostnaderna årligen öka med 3-4 procent till att 2010 landa på cirka 21,4 miljarder kr.
De mest kostsamma läkemedelsgrupperna är immunsuppressiva medel, antidepressiva medel och insulin. Teststickor för blodglukos är den enskilda vara som kostar mest för läkemedelsförmånen.
Läkemedelskostnaderna i slutenvården ökar allt snabbare. En bidragande orsak till detta är att landstingen för över läkemedelskostnader från förmånen till slutenvården, där priserna tack vare upphandlingsavtal är lägre, vilket lett till att läkemedelskostnaderna i sluten vård ökat.
Det finns tydliga skillnader i läkemedelskostnader mellan landstingen. Kostnaderna per invånare var högst i Västerbotten, 28 procent högre än i Blekinge där kostnaderna var lägst.
Vad gäller cancerbehandling finns det stora variationer bland sjukvårdshuvudmännen. I Socialstyrelsens rapport tas antikroppen trastuzumab (Herceptin) som exempel. Förskrivningen är ungefär dubbelt så hög i de tre norra sjukvårdsregionerna i jämförelse med de tre södra.
Även på till exempel hjärtinfarktområdet är skillnaderna i behandling stora. I Malmö får 73 procent av hjärtinfarktpatienterna statiner mot 61 procent i Göteborg. Skillnaderna är ännu större för ACE-hämmare, 68 procent i Malmö jämfört med 49 procent i Göteborg.