Socioekonomiska faktorer avgör vilken vård en cancersjuk får. I den utvärdering av vården för de som drabbas av bröst-, prostata- eller tjocktarms- eller ändtarmscancer konstateras till exempel att för samtliga indikatorer inom tjocktarms- och ändtarmscancervården hade personer med lägre utbildningsnivå ett sämre resultat än högutbildade. De patienterna fick i mindre utsträckning de åtgärder inom diagnostik och behandling som rekommenderas i de nationella riktlinjer som publicerades 2007.
Men Göran Zetterström projektledare och utredare på Socialstyrelsen säger sig inte kunna ange vilket landsting den fattige inte ska bo eller bo om hen drabbas av cancer.
-Nej vi har inte brutit ned de socioekonomiska skillnadernas betydelse på regioner utan de finns bara redovisade på riksnivå.
Även om skillnaderna sågs tydligast bland patienter som drabbas av ändtarms- eller tjocktarmscancer så var tendenserna desamma för indikatorerna inom bröst- och prostatacancervården.
Socialstyrelsen uppmanar i sin utvärdering landstingen att förbättra cancervården för de socioekonomiskt minst välbeställda.
Förutom utvärderingen av hur sjukvårdsregionerna levt upp till riktlinjerna för cancervården som kom 2007 har myndigheten nu kommit med preliminära nya riktlinjer för vården av dessa cancersjukdomar som ungefär 23 000 i Sverige insjuknar i varje år.
Främst understryker Socialstyrelsen i de nya riktlinjerna vikten av så kallade multidisciplinära konferenser inför behandlingsstart. Sådana är idag rutin på många håll när det gäller bröstcancer medan variationerna är betydligt större vid tjock- och ändtarmscancer eller prostatacancer.
I utvärderingen har man också tittat på kostnaderna för vården. När det gäller läkemedelskostnaderna för läkemedel som används vid bröst-, prostata- eller tjocktarms- eller ändtarmscancer har dessa minskat mellan
2011 och 2008 med nästan en halv miljard kronor. Från 2 miljarder 2008 till 1,52 miljarder 2011.
-Ett intressant fynd, kommenterar Göran Zetterström.
Förklaringen är till en del, enligt utredningen, patentutgångar som skett under de här åren.
Utvärderingen saknar dock en beräkning på hur många patienter som behandlades under de här åren, det vill säga om de blivit fler eller färre under samma period.
Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läs mer
Det är inte de totala kostnaderna för cancerläkemedel som minskat en halv miljard 2008-2011 som man lätt kan tro utifrån artikeltext och rubrik.
Det är kostnaderna för de cancerläkemedel som kan användas vid de 4 vanliga cancersjukdomara bröstcancer, prostatacancer, tjocktarmscancer och ändtarmscancer som har minskat. Dessa läkemedel används också f ö vid andra cancerformer. Orsaken är så som skrivs patentutgångar.
Totalt har kostnaderna för alla cancerläkemedel ökat under perioden.
De aktuella läkemedlen kan inte följas via Socialstyrelsens läkemedelsregister efter som de inte förskrivs på recept. Därför kan inte antalet individer som behandlas redovisas utan att göra en del antaganden.
Detaljerad statistik för åren 2000-2012 kommer på http://www.nepi.net senare idag.
Helt sant, det gäller läkemedel som används vid bröstcancer, prostatacancer, tjocktarmscancer och ändtarmscancer, har nu förtydligat i artikeln. Även om det handlade om en avgränsad grupp läkemedel så var det var förvånande uppgifter tyckte vi och ville lyfta fram det. Mvh /Redaktionen