Att ge antibiotikabehandling under så korta tider som möjligt är ett av de vapen som vården kan använda för att bromsa utvecklingen av antibiotikaresistens. Detta eftersom kortare behandlingstider minskar den totala antibiotikaanvändningen, vilket kan ha en positiv inverkan på resistensutvecklingen.
Därför studerar kliniska forskare på många håll hur standardbehandlingar med antibiotika kan kortas ned och eventuellt förändras även på andra sätt utan att effekten blir sämre. I fjol presenterade till exempel svenska forskare, som Läkemedelsvärlden rapporterade, en studie om antibiotikabehandling vid halsfluss. Studien visade att tätare doser i en kortare kur hjälpte lika bra som standardbehandlingen och minskade antibiotikaåtgången.
Nu har forskare i Schweiz kommit till liknande resultat i en klinisk studie av antibiotikabehandling hos sjukhuspatienter med bakterier i blodet, bakteriemi. Forskarna visade att både en halverad behandlingstid och en mer skräddarsydd behandlingslängd var lika effektiva som standardbehandlingen på 14 dagar. Studien har publicerats av Jama.
Jämförde tre modeller av antibiotikabehandling
Bakteriemi, att bakterier trängt in och förökar sig i den normalt sterila blodbanan, är ett allvarligt tillstånd som kan leda till sepsis. Källan kan till exempel vara en urinvägsinfektion eller lunginflammation. Det är viktigt att patienter med bakteriemi snabbt får effektiv antibiotikabehandling, ofta med dropp.
I den aktuella studien vid tre sjukhus undersökte de schweiziska forskarna två olika sätt att ge sådan behandling på ett antibiotikasparande sätt. Studien var randomiserad.
Sammanlagt inkluderade de 504 patienter med bakteriemi orsakad av gramnegativa bakterier. Forskarna randomiserade patienterna till en kontrollgrupp och två andra grupper.
Kontrollgruppen fick standardbehandlingen med antibiotika i 14 dagar. Nästa grupp fick samma antibiotika men bara i sju dagar. Och i den tredje gruppen lät läkarna patientens inflammationsnivå styra behandlingens längd. Inflammationsnivån mättes med halten av C-reaktivt protein, CRP, som markör. När CRP sjunkit med 75 procent avslutade läkarna antibiotikabehandlingen. Detta inträffade efter i median sju dagar.
Lika bra effekter
Det primära utfallsmåttet i studien var hur det gått för patienterna 30 dagar efter behandlingsstart. Eller närmare bestämt graden av ”kliniskt misslyckande”, det vill säga till exempel fortsatt bakteriemi, olika komplikationer eller att patienten avlidit.
Sådana händelser inträffade hos 2,4 procent av dem som fått skräddarsydd CRP-guidad behandling och 6,6 procent av dem med en i förväg bestämd sjudagarsbehandling. I kontrollgruppen med 14 dagars behandling registrerades kliniska misslyckanden hos 5,5 procent.
Forskarna skriver att resultaten måste tolkas med viss försiktighet eftersom det var så få kliniska misslyckanden i samtliga grupper. Men de drar ändå sammantaget slutsatsen att både den skräddarsydda och den halverade behandlingsmodellen gav lika god effekt som standardbehandlingen.
Måste använda antibiotika sparsamt
I ett pressmeddelande rekommenderar forskarna bakom studien att behandlingslängden vid bakteriemi bör kortas till sju dagar. De föreslår också fortsatt forskning om hur antibiotikabehandling kan individualiseras mer, bland annat för att minska den totala antibiotikaanvändningen.
– Vi har bara en begränsad katalog av antibiotika, vars effektivitet nu konstant minskar, säger Angela Huttner, University of Geneva,som ledde studien.
– Därför måste vi försöka bevara de resurser vi har och det innebär att använda dem sparsamt.
