Kvinnor har totalt som grupp en högre sjuklighet än män, det gäller både självrapporterad ohälsa och läkardiagnostiserad sjukdom. Endast få sjukdomar som förekommer hos båda könen är vanligare hos män, främst hjärtkärlsjukdomar och hörselnedsättning. Män har också högre dödlighet, främst i åldersgruppen 15-24 år, vilket till största delen kan förklaras av olycksfall och självmord.
Mycket av skillnaderna beror på beteende, livsstil och levnadsvillkor. Män rapporterar mindre nedsatt psykiskt välbefinnande som oro, ångest och sömnbesvär än kvinnor. Män söker inte heller läkare lika ofta och män är mindre sjukskrivna.
Social konstruktion
Sociala och kulturella faktorer har lett till förenklad syn på män och manlighet. Det menar Sven Ingvar Andersson, professor vid institutionen för psykologi vid Lunds universitet. För män med traditionella maskulinitetsideal kan sjukdom och behov av vård lätt framstå som tecken på svaghet. En riktig man lever hårt, reder sig själv, ber inte om råd och visar inte känslor.
Det är en utmaning för sjukvården att få män att ta ökad kontroll över sin egen hälsa, menar han.
Smärta
Det är en utbredd åsikt att kvinnor är mer smärtkänsliga än män och enligt ett par experimentella studier finns det också vissa könsskillnader. Men i stor utsträckning handlar det om skillnader baserat på kulturella, ekonomiska och sociala villkor. Det menar Eva E Johansson, docent vid Institutionen för Allmänmedicin vid Umeå universitet.
? Oreflekterat byggs bilden på av män som stoiska, tåliga och tappra och kvinnor som hjälpsökande, sköra och känsliga. Därför uppvisar kvinnor och män olika sätt att benämna, tala om och rapportera smärta, säger hon.
Att det är genus och inte biologi som styr skillnader i förskrivning är särskilt tydligt vid sjukdomar som smärta och depression där diagnosen inte kan fastställas med ett prov eller röntgen.
? Med biologi menar jag att det skulle finnas något i generna eller hormonerna som styr skillnaderna, säger hon.
Skapade sjukdomar
Ibland styrs diagnoser också av aktörer som läkemedelsindustrin, medicinvetenskapen och media. Ett sådant begrepp, där ekonomiska intressen tycks vara den starkast bakomliggande drivkraften, är begreppet andropaus. Det menar Adam Droppe, doktorand vid Sociologiska institutionen vid Umeå universitet.
Andropaus innebär att mannen drabbas av en rad ?omanliga? sjukdomssymtom som impotens, kraftlöshet och nervositet. Begreppet är konstruerat som en motsvarighet till kvinnans menopaus och fick först på 1990-talet en större utbredning med en påtaglig ökning av antalet artiklar. Botemedlet är tillskott av testosteron.
En motsvarande av industrin underblåst diagnos för kvinnor är kvinnlig sexuell dysfunktion.
På 70-talet förekom begreppet ?typ A-beteende? ofta i den medicinska litteraturen. Män med prestationsinriktning och otålighet drev sig själva till sjukdom och ökad risk för död i hjärtsjukdom. Sambandet med hjärtsjukdom blev dock ifrågasatt och andra modeller introducerades, till exempel begreppet härdighet. En ?härdig? man har en känsla av hög kontroll och antas kunna klara av stressen i vårt samhälle. Båda är exempel på sociala konstruktioner.
En utbildningsfråga
Birgitta Evengård är läkare och jämställdhetsansvarig inom Stockholms läns landsting. Hon menar att mycket beror på ledningens inställning i jämställdhetsfrågor. Inom landstinget håller man nu på att utbilda 500 verksamhetschefer i jämställdhet.
? Det bubblar i Stockholms läns landsting, säger hon. Jag hörde igår om en undersökning på en mottagning som visar att kvinnor får vänta sju minuter längre i väntrummet än vad män gör.
Hon tycker att det är viktigt att införa könsuppdelad statistik i hälso- och sjukvården. Inom Stockholms landsting har man också ändrat fördelning av forskningsmedel.
? För första gången har kvinnliga forskare fått lika mycket pengar som manliga forskare, berättar hon.