– Vi står inför ett nytt sätt att tänka kring typ 1-diabetes, säger Helena Elding Larsson, överläkare inom barnmedicin på Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
– Tidigare har vi ställt diagnosen först när barnet blivit sjukt och fått symtom. I dag kan vi identifiera sjukdomen långt tidigare genom att upptäcka autoantikroppar i blodet, som visar att sjukdomsprocessen har startat.
Första teplizumab-behandlingen i Norden
Under hösten 2025 behandlades ett barn vid Skånes universitetssjukhus som den första patienten i Norden med läkemedlet teplizumab. Behandlingen godkändes av Läkemedelsverket och gavs inom ramen för ett så kallat managed access-program.
Teplizumab är godkänt i både USA och Europa för att fördröja klinisk typ 1-diabetes hos vissa patienter, men som Läkemedelsvärlden skrivit om tidigare så används det ännu inte rutinmässigt inom den svenska hälso- och sjukvården. En stor utmaning är att identifiera patienterna i tid, eftersom screening i dagsläget endast sker inom forskningsprojekt.
Ny studie utvärderar JAK-hämmare
Nu startar sjukhuset även en ny internationell läkemedelsstudie för att pröva en annan behandlingsform: en JAK-hämmare. Denna läkemedelsklass används redan i dag vid behandling av vissa reumatiska sjukdomar hos barn. Den aktuella studien ska undersöka om behandlingen kan bromsa sjukdomsutvecklingen hos yngre barn som befinner sig i ett förstadium till typ 1-diabetes.
Forskarna betonar att tidig upptäckt är helt avgörande för att framtida behandlingar ska ha effekt och för att minska risken för allvarliga akuta insjuknanden. Att skjuta upp sjukdomsdebuten, om så bara med något eller några år, har stor betydelse för individen.
– På sikt kommer vi troligen kunna kombinera olika behandlingar för att fördröja sjukdomen betydligt längre, kanske till och med förhindra att den alls uppstår hos vissa barn, säger Helena Elding Larsson.
Läs också:
Genmodifierade celler ger nytt hopp om bot för typ 1-diabetes
