En ökad uppmärksamhet på risker i samhället och besvikelse över att den så kallade ?omicsrevolutionen? ännu inte infriat förhoppningarna har bidragit till ett kylslaget forskningsklimat med en internationell nedgång i antalet nya läkemedel.
Till detta elände kommer övertramp i företagens marknadsföring och att sjukvården saknat kvalitetssystem för att läkemedel ska komma till rätt användning. Läkemedelsområdet har tappat förtroende och framtidstro.
En vändning är dock på gång. Forskningen håller på att effektiviseras. Jakten på prediktiva tekniker, biomarkörer och simuleringar leder till att effekt och risker kan dokumenteras i ett tidigare skede. Den skarpa gränsen mellan explorerande forskning och konfirmerande fas III-studier håller på att suddas ut. Landstingen får ett stort ansvar för att underlätta denna trend, som kommer att leda till nya läkemedel för smalare patientgrupper, så kallad personalized medicine.
Ökat samarbete mellan olika delar av läkemedelssektorn är på gång. Det gäller förutom mellan preklinik och klinik även mellan företagen för att till exempel hitta mekanismer för biverkningar.
Biotech- och läkemedelsföretag samarbetar också mer för att ta hand om nya innovationer, liksom myndigheter och företag med syfte att hitta mer relevanta regelsystem.
Goda samarbeten mellan företag och universitet finns ofta redan idag. Universiteten måste dock få större offentliga anslag för att ägna mer tid åt principiella frågeställningar på bekostnad av de produktinriktade. Om inte väsentligt mer resurser tillförs måste en kraftsamling på ett fåtal Centers of Excellence göras. Regionalpolitiken får väja för forskningspolitiken. Sverige kan inte ha en bioregion i varje län.
En klimatförändring är på väg. Förbättringar i formulering, dosering och förpackning av existerande läkemedel uppskattas allt mer. De vid sekelskiftet påstådda skyhöga kostnaderna för läkemedelsskador har räknats ned till trovärdigare nivåer. Kritiken av så kallade me-too-preparat avtar sedan det visat sig att de både utgör en prispress och erbjuder nya terapimöjligheter.
Aldrig har så många molekyler varit föremål för medicinsk forskning. Läkemedelsindustrin har tvingats öppna sina register för kliniska studier och sjukvården tvingas nu förbättra läkemedelsanvändningen genom förskrivarstöd och uppföljning med strukturerad dokumentation. Antalet godkända läkemedel inom EU ökar sedan 2002.
Det går åt rätt håll ? men det måste gå fort. Europa har Asien i hasorna. Läkemedelsområdet måste därför få större politisk uppbackning.
Börja med att sluta falla till föga för djurrättsaktivister. Fortsätt med att tillföra medicinsk forskning ytterligare medel utöver forskningspropositionens 400 miljoner på tre år. Den anslagna summan är en restpost i statsfinanserna.