Förfalskade läkemedel är ett växande problem i hela världen. Även i Sverige blir människor sjuka och till och med dör av läkemedel som de köpt på olagliga vägar och som visar sig innehålla något annat än de trodde.
Ett aktuellt exempel är den omfattande illegala nätförsäljningen av förfalskade förpackningar som enligt märkningen innehåller de smärtstillande opiaterna oxycontin eller oxymorfon. I tabletterna finns dock i själva verket den mycket starkare opioiden metonitazen.
När någon tar dem i tron att det handlar om ett läkemedel man känner till är faran för dödlig överdos stor. Enligt polisen har Rättsmedicinalverket konstaterat minst 32 dödsfall orsakade av metonitazen under 2023 och 2024.
– Vi ser att förfalskade läkemedel innebär mycket stora risker, säger Lilian Nilsson, enhetschef på Läkemedelsverket, till Läkemedelsvärlden.
Vanliga förfalskade läkemedel
Det är inte bara narkotikaklassade preparat som de nämnda opioiderna som kriminella förfalskar och säljer. Även andra läkemedel är populära bland förfalskarna. Handeln med falska versioner av det bristdrabbade diabetespreparatet Ozempic (semaglutid) som också används för viktnedgång har de senaste åren exempelvis varit utbredd.
I bland annat Schweiz har sådana förfalskningar, som Läkemedelsvärlden rapporterat, lett till att flera människor hamnade på sjukhus.
Potensmedel är en annan grupp av läkemedel som går lätt att få tag på illegalt och ofta är förfalskade. För ungefär ett år sedan drabbades en ung man i Sverige av hjärtinfarkt efter att ha tagit ett sådant potenspreparat som visade sig innehålla odeklarerade halter av substansen sildenafil.
Nya regeringsuppdraget
Nyligen gav regeringen Läkemedelsverket i uppdrag att kartlägga och analysera köp av läkemedel utanför den lagliga handeln.
– Vi vill också se förslag på kraftfulla motåtgärder mot den illegala handeln, inte minst för att patienter riskerar att fara mycket illa, sa sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) i ett pressmeddelande.
Lilian Nilsson är enhetschef på Läkemedelsverkets enhet för kosmetika, olagliga läkemedelsprodukter och narkotika. Hon och hennes medarbetare är nu i full gång med att planera hur de ska ta itu med de olika delarna av uppdraget.
Svårt men efterlängtat
Att kartlägga den illegala försäljningen av läkemedel och förfalskade läkemedel i dagens digitala värld kan låta som en snudd på omöjlig uppgift. Men Lilian Nilsson är ändå glad över uppdraget.
– Visst är det omfattande och jättesvårt. Det vet vi eftersom vi hela tiden kommer i kontakt med de här problemen i vårt dagliga tillsynsarbete, säger hon.
– Men nu kommer vi att kunna fokusera på att mer systematiskt kartlägga den olagliga handeln. Inte bara själva försäljningen utan även leden bakom med tillverkning och distribution. Det här är viktigt för vi behöver mer fakta för att kunna få fram effektiva motåtgärder. Vi har flaggat för att den här kartläggningen behövs och uppdraget är efterlängtat.
Lagändringar kan behövas
I sin kartläggning ska Läkemedelsverket bland annat samtala med Tullverket, Polisen, Skatteverket, läkemedelsindustrin och apoteksbranschen.
Senast 31 januari 2026 vill regeringen ha Läkemedelsverkets redovisning som även ska innehålla förslag på kraftfulla motåtgärder mot den illegala handeln. Det kan till exempel vara lagändringar.
– Det kan vara så att lagstiftningen inte är helt anpassad till dagens förhållanden, säger Lilian Nilsson.
– Ett annat viktigt verktyg är också att samverka med andra länder.
Förbereder kampanj
Förutom att kartlägga och komma med åtgärdsförslag ska Läkemedelsverket även genomföra en upplysningskampanj riktad till allmänheten och andra relevanta aktörer.
– För att kunna skapa en effektiv informationskampanj behöver vi först undersöka konsumenters beteenden när det gäller att köpa läkemedel från olagliga marknadsplatser. En sådan undersökning har vi börjat förbereda.
