Ett av de inledande symposierna avhandlade hur många patienter som kan räddas undan hjärtsvikt genom att sänka blodtrycket tillräckligt mycket. Den allra vanligaste komplikationen till obehandlat högt blodtryck är just hjärtsvikt och drabbar
50 procent av individerna. Nya data från den stora Framingham-studien visar att 91 procent av de behandlade hypertonier som utvecklade hjärtsvikt, hade fortfarande ?bara? hypertoni trots att de stod på behandling. Jämförelsevis hade hypertoniker 2-3 gånger större risk att utveckla hjärtsvikt än patienter med genomgången hjärtinfarkt (6 gånger större risk). Men eftersom hypertoni är mycket vanligare kommer andelen fall av hjärtsvikt i det kliniska arbetet med patienter att till
50 procent kunna förklaras av en bakomliggande hypertoni.
Målblodtrycket viktigast
Det är inte tillräckligt att endast ta hänsyn till det diastoliska blodtrycket när man behandlar patienter med högt blodtryck. Det är viktigt att noga ge akt på och behandla även det systoliska höga blodtrycket. Högt blodtryck ger vänsterkammarhypertrofi som kan ge diastolisk hjärtsvikt. Dessutom bidrar hypertonin till att utveckla ischemisk hjärtsjukdom, hjärtinfarkt och försämring av kontraktiliteten i hjärtmuskulaturen vilket leder till systolisk hjärtsvikt. Varje behandlande läkare bör vara uppmärksam på pulstrycket, det vill säga skillnaden mellan det systoliska och diastoliska blodtrycket.
? Genom att sänka blodtrycket till de rekommenderade blodtrycksgränserna, det vill säga 140/90 mm Hg, kan man alltså halvera antalet fall av hjärtsvikt, sammanfattade Anders Himmelmann från Göteborg.
De flesta forskare är eniga om att det inte spelar någon roll vilket, eller oftare vilka, läkemedel man använder i behandlingen av högt blodtryck. Det viktigaste är att nå målblodtrycket.
Blodfetter underbehandlas
Utvecklingen av kardiovaskulär sjukdom är en långdragen process där hypertoni och diabetes finns tidigt i sjukdomen och sista anhalten oftast är hjärtsvikt. Ju tidigare man börjar behandla desto troligare är det att sjukdomsprocessen hejdas.
Ronnie Willenheimer från Malmö förordade en kombinationsbehandling med ACE-hämmare och AT1-receptor blockerare för patienter med diabetes och hypertoni.
Diabetes som ensam riskfaktor är lika stark som tre eller flera andra riskfaktorer tillsammans för att utveckla en kardiovaskulär händelse inom ett år. Patienter som har typ 2 diabetes bör inte ha ett blodtryck över 130/85 mm Hg. Lyckas man nå målblodtrycket, halveras risken för stroke och amputation, hjärtinfarkt minskar med 21 procent, diabetesrelaterad död med 32 procent och risken att drabbas av hjärtsvikt med 56 procent.
Även blodfetter spelar en viktig roll för hjärtkärlsjukdom, speciellt för diabetiker. Data från det Nationella diabetesregistret på cirka 50 000 diabetiker visade en underbehandling av höga blodfetter. Endast 20 procent av diabetespatienterna behandlas med statiner för sina höga blodfetter.
Hitta patienter med hög risk
Aterogenes och troligen även endoteldysfunktion startar redan i barndomen även om de kliniska komplikationerna till ateroskleros och stela kärl inte uppkommer förrän i vuxen ålder. Allt fler barn och ungdomar är överviktiga och insulinresistenta. Risken är stor att de blir överviktiga som vuxna. Överviktiga personer har ökad risk för typ 2-diabetes, hypertoni och höga blodfetter. Övervikt och fetma i vuxen ålder är starkt kopplat till allvarlig sjukdom och ökad dödlighet. Forskarna menade att resurserna nu bör koncentreras på att hitta individer med hög risk, framför allt barn, och studera dem för att försöka förhindra att de utvecklar hjärt-kärlsjukdom. Det innebär i första hand att studera vad förändringar i kost och fysisk aktivitet leder till fysiologiskt i syfte att hitta avvikelser som föregår hjärt-kärlsjukdom. Denna primärpreventiva åtgärd torde ha stor betydelse både för folkhälsan och samhällsekonomin.